<anforande>
<dok_hangar_id>2349295</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0929</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:29 Onsdagen den 24 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>29</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mänskliga rättigheter </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C24A91BE-56CF-4033-AB7C-B0074807ED78</anforande_id>
<anforande_nummer>63</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA VIKLUND (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är precis som jag sade i mitt
anförande viktigt att det svenska biståndet inte
kopplas ihop med abortfrågan. I många länder i
världen anser man att abort är en fråga om
mänskliga rättigheter, sett ur barnets perspektiv.

Vi i kds anser att man i första hand skall satsa på
hälsovård och förebyggande verksamhet. Man skall
höja den reproduktiva och den sexuella hälsan, om
jag får säga så. Man skall höja kvinnans status
generellt sett. Det är ett jättearbete.

Jag talade också om den prenatala
diskrimineringen, dvs. diskriminering före
födelsen. Man aborterar foster på grund av att det
har ''fel'' kön.

En enligt Viola Furubjelkes synsätt utvidgad rätt
till abort eller en legalisering av abortverksamheten
skulle som jag ser det medföra att
abortverksamheten ökar, såvida man inte höjer
kvinnans status först.
</anforandetext>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>247289</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0929/#anf63</protokoll_url_www>
</anforande>
