2349293 GH0927 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:27 Fredagen den 19 november 1993/94 27 1993-11-19 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:9 om senareläggning av uppsägningar inom den interpellationsdebatt B6865A59-FC59-45A0-97DC-EF14F91207C7 3 SONIA KARLSSON (s) s Herr talman! Börje Hörnlund hänvisar i sitt svar till att det är väsentligt för den svenska ekonomin att förändringsarbetet i den kommunala sektorn skall fortsätta. Det är inte heller tal om att det kan bli någon förstärkning av den kommunala ekonomin, varken genom ökade anslag eller genom utvidgad användning av Arbetsmarknadsfonden. Börje Hörnlund hävdar också att det finns goda förutsättningar för kommunerna att kombinera kraven på besparingar med kraven på att ta hänsyn till arbetsmarknadssituationen. Han säger i svaret att det är möjligt mot bakgrund av den nu aktuella bedömningen av den kommunala ekonomin. Min fråga är: Vilken är den aktuella bedömningen av den kommunala ekonomin? Den 28 oktober uppvaktades vi i finansutskottet av en delegation från Kommunförbundet. De var mycket bekymrade över den ökande osäkerheten för kommunerna just vad gäller den ekonomiska situationen. Som de såg det kommer den fortsättningsvis att innebära både neddragning och indragning av personal. De sade att kommunerna egentligen skulle behöva öka sina kostnader med 2 % per år de kommande åren och 1 % längre fram med hänsyn till åldersstrukturen. I verkligheten är det i stället så att kommunerna nu måste dra ner kostnaderna med 10 % i fasta priser. Omfattningen ökar med ungefär 8 % fram till 1997, men kommunernas uppdrag är att finansiera det med 10--12 % mindre pengar. Redan i dag ser de att den ökande arbetslösheten gör att de har fått kostnader för socialbidrag på ca 4 miljarder kronor. Dessa pengar får de ta från det vanliga reguljära utrymmet för den kommunala verksamheten. Lars Stjernkvist har redan visat på rundgången. Det är ingen samhällsekonomisk vinst att kommunerna drar ner på personalen. Eftersom arbetsmarknaden är så dålig måste de som blir friställda få kontant arbetsmarknadsstöd. Då blir det i stället staten som får låna upp pengar. Detta är rundgången. Det positiva som arbetsmarknadsministern hade med i sitt svar var överläggningarna med AMS. Där har han understrukit att Arbetsmarknadsverket aktivt skall arbeta för att i samverkan med kommuner och landsting uppnå lösningar som gör att personalen kan stanna kvar i kommunerna. Då hoppas jag att Börje Hörnlund kommer att ta del av den motion som vi socialdemokrater väckte den 9 november, i förra veckan. Där har vi föreslagit att AMS skall tilldelas 3,8 miljarder kronor för att de 28 000 som enligt regeringens bedömning kommer att mista arbetet under 1994 i kommuner och landsting i stället kan få en förlängd uppsägningstid. Nettokostnaden för staten blir noll. Om inte detta görs kommer de anställda bara att få kontant ersättning. Det blir en passiv arbetsmarknadspolitik. Det är positivt att arbetsmarknadsministern har hänvisat till detta i sitt svar. Det enda problemet är att arbetsmarknadsministern inte har skickat med några pengar. Det är nödvändigt för att AMS skall kunna klara detta. Jag vill också hänvisa till att jag har flera av mina tidigare arbetskamrater från Motala lasarett på läktaren i dag. I juni i år fick 67 undersköterskor och vårdbiträden sluta där. Den sista december i år kommer 186 till att få sluta. Sammanlagt under det här året försvinner ca 255 undersköterskor och vårdbiträden från Motala lasarett. Totalt har Motala lasarett ca 2 100 anställda. Vi kan direkt se att detta påverkar verksamheten och vården på Motala lasarett. Då vill jag återkomma till att Börje Hörnlund i sitt svar säger att det behövs effektiviseringar för att bättre kunna tillgodose väsentliga behov inom exempelvis hälso- och sjukvård. Vi i Motala -- och jag tror även på alla andra ställen -- har mycket svårt att se att sjukvården blir väsentligt bättre genom massiva nedläggningar av vårdplatser. Det är inte så att befolkningen blir friskare för att vi har färre vårdplatser. Vi kan redan se att man i Motala har kalkylerat med 149 % beläggning på de avdelningar som blir kvar, på grund av de nedläggningar som kommer att ske. Det blir mindre ytor för vård, färre personal och fler patienter. Arbetsmarknadsministern har hänvisat till AMS. Jag tycker att detta borde kunna sammanfalla med det förslag som vi har lagt fram. Det skulle innebära att de 186 som får gå den sista december från lasarettet i Motala skulle få möjlighet att vara kvar och ge patienterna en god vård. 0520793981601 N 2010-01-01 00:00:00 246960 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0927/#anf3