<anforande>
<dok_hangar_id>2349293</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0927</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:27 Fredagen den 19 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>27</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:9 om senareläggning av uppsägningar inom den</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ABA27334-C757-4FE7-985D-D3FD49B21758</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>SONIA KARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Börje Hörnlund återkommer till att
det övergripande är att inte öka
budgetunderskottet. Då vill jag bara säga att vi från
socialdemokratiskt håll i ett och ett halvt års tid har
lagt motioner i denna riksdag om behovet av att
stimulera ekonomin, att införa aktiva åtgärder för
att få i gång efterfrågan och för att få i gång
investeringar för att få nya jobb och därigenom
minska arbetslösheten. Vi är helt på det klara med
att en stor del av budgetunderskottet beror på den
stora arbetslösheten. Det har vi velat motverka.

Men regeringen har valt den passiva vägen. Man
har inte velat stimulera ekonomin och man har sagt
sig att marknaden får sköta detta. Där skiljer vi oss
i politiken.

Det förrförra svaret som arbetsmarknadsministern
gav gjorde mig så nöjd. Börje Hörnlund sade att
det finns pengar som går att använda på precis det
sätt som vi socialdemokrater har efterfrågat. Nu
ändrar sig arbetsmarknadsministern och säger att
det finns pengar, men att de av något skäl inte går
att använda, om jag förstod Börje Hörnlund rätt.

Det måste ändå vara ett stort misslyckande när
Börje Hörnlund säger att det finns så mycket
pengar i AMS -- det klirrar i kassan -- samtidigt som
vi har en arbetslöshet på 8 % och en total
arbetslöshet på ca 13 % och pengar finns som inte
används för aktiva åtgärder.

I det förslag som vi har lagt fram i vår motion
konstaterar vi att det är först när de människor som
friställs från kommuner och landsting får en ny
anställning som det blir en samhällsekonomisk
vinst. Som det nu är går de som blir uppsagda nästa
år ut i arbetslöshet. De får bara kontantstöd.
Viktiga arbetsuppgifter blir inte utförda.

I vår motionen, som Börje Hörnlund senare kan ta
del av, finns en ordentlig kalkyl för hur det här
skulle kunna se ut. Vi har då beräknat att den
genomsnittliga lönen i kommuner och landsting är
14 000 kronor per månad. Den genomsnittliga
arbetstiden är 80 %. Om man räknar ut lönen och
lägger till arbetgivaravgiften skulle staten få en
kostnad för a-kassa minus arbetsgivaravgift, vilket
innebär att staten kan betala ca 11 000 kronor i
månaden utan att någon nettokostnad uppstår, just
för att ha de här människorna i arbete. Den
resterande delen, 15 %, skall kommuner och
landsting bidra med. Det skulle innebära att det
budgetunderskott som Börje Hörnlund pratar om
inte ökar ett dugg. Flertalet av de som har varslats
om uppsägningar är kvinnor. Med vårt förslag
skulle det innebära att de skulle kunna ha kvar sina
arbeten under nästa år. Vi kommer också att kunna
ha en god sjukvård och omsorg.
</anforandetext>
<intressent_id>0520793981601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>246970</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0927/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
