2349293 GH0927 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:27 Fredagen den 19 november 1993/94 27 1993-11-19 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:9 om senareläggning av uppsägningar inom den interpellationsdebatt 77A5A381-7A36-482F-8218-8A52FFDE4855 1 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c) c Herr talman! Lars Stjernkvist har frågat mig om beskedet om en utredning, som enligt pressuppgifter skall ha tillsatts, betyder att regeringen överväger nya åtgärder för att senarelägga uppsägningar inom den offentliga sektorn. Vidare har Lars Stjernkvist frågat mig om jag är beredd att uppmana offentliga arbetsgivare att frysa pågående varsel i avvaktan på utredningens förslag. Det är väsentligt för svensk ekonomi att förändringsarbetet i den kommunala sektorn fortsätter. Även kommuner och landsting måste delta i ansträngningarna att förbättra de offentliga finanserna. Det är också viktigt för de många människor som är beroende av den offentliga sektorns tjänster att nya kunskaper och ny teknik omsätts i en utvecklad och effektiv organisation. Inom den kommunala sektorn råder en bred enighet om betydelsen av effektiviseringar för att bättre kunna tillgodose väsentliga behov av t.ex. barnomsorg, skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Någon förstärkning av den kommunala ekonomin genom en ökning av statliga anslag eller genom utvidgad användning av arbetsmarknadsfonden är inte möjlig. En sådan lösning skulle ytterligare öka det statliga budgetunderskottet liksom lånebehovet. När det gäller arbetsmarknadsfonden beräknas bristen i fonden per den 1 juli 1994 leda till ett upplåningsbehov på ca 55 miljarder kronor. Varje månad är förlusten över 3 miljarder kronor. Den lösning som Landstinget i Östergötland och Lars Stjernkvist förespråkar har regeringen prövat med anledning av en framställning från Länsstyrelsen i Blekinge och inte funnit möjlig. I första hand måste en långsiktigt ansvarsfull finansiering av fonden erhållas, innan ett utökat användningsområde kan diskuteras. Det är också viktigt att understryka att olika stödformer inte skall utformas så, att de gynnar vissa sektorer framför andra. Regeringen anser att det i dag finns goda förutsättningar för kommunerna att kombinera kraven på besparingar med kraven på att hänsyn skall tas till arbetsmarknadssituationen, dvs. uppnå omstruktureringar i acceptabla former. Detta bör vara möjligt mot bakgrund av nu aktuella bedömningar av den kommunala ekonomin, och genom samverkan med länsarbetsnämnderna. Många offentliga arbetsgivare satsar nu på bl.a. utbildning och olika omplaceringsåtgärder för att förhindra uppsägningar. Genom utbildning anpassas kompetensen till förändrade arbetsuppgifter. Samtidigt förbättras förutsättningarna för att i framtiden bedriva verksamhet med högre kvalitet och på ett effektivt sätt. I samverkan med länsarbetsnämnden kan möjligheterna till utbildningsvikariat och bidrag till företagsutbildning utnyttjas. Riksdag och regering har för innevarande budgetår beräknat en volym av bidrag till utbildning i företag för i genomsnitt 28 000 personer per månad till en kostnad av 2,6 miljarder kronor. Jag vill framhålla att jag upplever en stark uppslutning bakom kommunernas arbete med kompetensutveckling och effektivisering. Detta arbete kommer att leda till dels ytterligare kvalitetsförbättringar, dels ett lägre tidsbehov för given volym arbetsuppgifter. Med tanke på den stora ökningen av bl.a. antalet äldre och av övriga tunga kommunala uppgifter är detta en nödvändig utveckling. Frågan om stöd till utbildning bör lösas genom lokala förhandlingar med länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar på samma sätt och enligt de regler som gäller för övriga arbetsmarknaden. Jag har i överläggningar med AMS understrukit betydelsen av att Arbetsmarknadsverket aktivt arbetar för att i samverkan med kommuner och landsting uppnå sådana lösningar att personal i största möjliga utsträckning på ett meningsfullt sätt kan bli kvar hos kommunerna med olika uppgifter. Kompetensutveckling är grunden. Uppgiften om att en särskild utredning har tillsatts är felaktig. Det finns i dag ett flertal goda exempel på samverkansobjekt mellan kommunala arbetsgivare och länsarbetsnämnder med syfte att hjälpa personal vid omstruktureringarna. Jag vill här särskilt nämna Landstinget i Värmlands län, som har träffat en principöverenskommelse med Länsarbetsnämnden för perioden fram t.o.m. budgetåret 1995/96. Landstinget bedömer att man under denna treårsperiod, utöver naturliga avgångar och förtida uttag av pension, behöver minska verksamheten med 600 personer. Överenskommelsen innebär att Landstinget reducerar antalet uppsägningar med 400 personer. Detta sker genom en omfattande satsning på utbildning och kompetenshöjande insatser för anställda. Länsarbetsnämnden kan under treårsperioden komma att bevilja bidrag till företagsutbildning med upp till sammanlagt 22 miljoner kronor. Överenskommelsen omfattar också satsningar på utbildningsvikariat. Målsättningen är att under treårsperioden skapa minst 225 vikariat, vilka innebär värdefulla arbetstillfällen för arbetslösa. Utbildningssatsningen kan komma att innehålla såväl grundutbildningar som vidareutbildning och andra slag av utbildning. Jag vill också nämna att i Landstingets strategi för omstruktureringen ingår pensionserbjudande på förmånliga villkor till vissa anställda som fyllt 60 år. Bohuslandstinget har i en tvåårig överenskommelse med Länsarbetsnämnden beslutat om utbildningsinsatser, främst genom utbildningsvikariat, för att på sikt höja kompetensen i verksamheten. Ett annat exempel är Landstinget i Gävleborgs län som i projektet ''Hatten'' aktivt arbetar med omplaceringar, och utbildningsinsatser med stöd av bidrag till företagsutbildning. Inom länet finns ett tusental anställda i riskzonen för uppsägning. Målsättningen är att spara pengar utan att säga upp tillsvidareanställda. Landstinget i Skaraborgs län har överenskommit med Länsarbetsnämnden om stöd till utbildning under en tvåårsperiod. Landstinget skall ge utbildning till 3 000 anställda för att förhindra friställning av ca 700 personer. Även inom primärkommunerna, som under hösten har redovisat en minskande andel varsel, finns ett flertal exempel på samverkan med arbetsförmedlingen i syfte att genom omplaceringar och utbildningsinsatser förhindra uppsägningar av personal. Ett exempel är Göteborgs kommun som, bl.a. med stöd av bidrag till företagsutbildning, under året genomför främst ettåriga utbildningar för ett par hundra anställda. Ett annat exempel är Karlskrona kommun, som samverkar med arbetsförmedlingen för att finna alternativ sysselsättning inom eller utom kommunen för de personer som annars riskerar uppsägning. I arbetet ingår väglednings- och utbildningsinsatser. Inom den statliga sektorn har en principöverenskommelse träffats mellan Posten, AMS och Trygghetsstiftelsen. Posten förbinder sig att fram till mitten av 1995 avstå från uppsägning av kassapersonal på grund av arbetsbrist. I stället för en planerad uppsägning av 1 500 personer skall Posten utbilda 2 000 personer i första hand med inriktning mot fortsatt anställning inom Posten och till förändrade arbetsuppgifter. AMS och Trygghetsstiftelsen förbinder sig att under perioden bidra till utbildningen med sammanlagt 120 miljoner kronor. Arbetet med att effektivisera den offentliga sektorn kommer att fortsätta. Det finns som jag här har redovisat goda förutsättningar att i detta arbete ta hänsyn till arbetsmarknadssituationen. Anslagen till Arbetsmarknadsverket och regelsystemen möjliggör förhandlingslösningar av den typ jag har beskrivit. Jag har under hösten haft många kontakter och överläggningar med ledande företrädare för kommunal verksamhet i syfte att få till stånd en situation där kommunerna med framför allt kompetensutveckling arbetar och vidtar åtgärder som gör att antalet som friställs minimeras. Jag vill gärna omtala att jag har erhållit ett stort gensvar. Jag har nu inbjudit Landstings- och Kommunförbunden till överläggning om detta och om vilka möjligheter som i övrigt finns att kommuner och landsting aktivt medverkar i olika arbetsmarknadsåtgärder. 0525479453308 N 2010-01-01 00:00:00 246958 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0927/#anf1