<anforande>
<dok_hangar_id>2349291</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0925</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:25 Onsdagen den 17 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>25</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kyrkliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>13CCA741-B1FE-46DB-A6D5-D9D43E4E365D</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN ÅSTRAND (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Detta är ett enigt utskottsbetänkande
i en för många av oss väldigt viktig fråga. Jag vill
bara göra några markeringar, eftersom utskottet
hela tiden hänvisar till ett pågående
utredningsarbete.

De aktuella motionerna berör dels relationerna
mellan kyrka och stat, dels kyrkans egna
möjligheter att arbeta och dels formen för att bli
medlem i Svenska kyrkan. Alla dessa frågor har vi
som är aktiva inom kyrkan arbetat med under
mycket lång tid. Det ena utredningsarbetet har
avlöst det andra. Den ena remissbehandlingen har
avlöst den andra, och den ena opinionen efter den
andra från kyrkligt resp. samhälleligt håll har
framkommit.

Just nu arbetar en kyrkoberedning, som har fått
förlängd tid fram till sista mars. Med andra ord
omkring den 1 april kommer en markering från
denna beredning i dessa frågor. Utskottet har
ansett det vara fel att föregripa kyrkoberedningen
och att det snarast vore rimligt och riktigt att låta
beredningen i lugn och ro arbeta färdigt med dessa
frågor.

Frågorna är komplicerade. En relation mellan
kyrka och stat som har existerat i över 400 år är det
inte alldeles okomplicerat att förändra. En rad
frågor av mycket sofistikerad art aktualiseras när
man funderar på eventuellt ändrade relationer.

Verksamheten, som har varit reglerad genom
lagstiftning från 1686 och framåt, kan komma att bli
mindre reglerad. Det är mer fråga om arten av
lagregleringen. Medlemskapet, som har gjort att
alla vi svenska medborgare också är medlemmar i
Svenska kyrkan, kan komma att förändras och
ersättas av ett system, där dopet och/eller aktiv
handling konstituerar medlemskap.

Jag har, herr talman, velat göra dessa markeringar,
eftersom dessa frågor engagerar en oerhörd massa
svenskar. Den kyrkliga demokratiska
organisationen är vårt lands största och bredaste
demokratiska organisation. Många fler människor
sitter i kyrkofullmäktige och kyrkoråd än är
engagerade på något annat samhällsområde.
Oerhört många människor menar med
utgångspunkt i sin bekännelse och sin tro att detta
är den viktigaste samhällsfrågan. Mot denna
bakgrund är det viktigt att ge kyrkoberedningen
möjlighet att arbeta med dessa frågor, och jag
noterar att ett enigt utskott delar den
uppfattningen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.

</anforandetext>
<intressent_id>0653617472000</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>246863</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0925/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
