<anforande>
<dok_hangar_id>2349290</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0924</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:24 Tisdagen den 16 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>24</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:75 om stödet åt svenska medborgare som fängslats utomlands</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E6865828-99DD-443E-AA2F-0F7BCBDD154D</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>HANS GÖRAN FRANCK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag klandrar inte alls regeringen för
de insatser som gjordes när det gäller frigivningen
av de tre svenskarna i Irak. Det var tvärtom mycket
angeläget att man satte in ett starkt agerande. Det
borde kanske ha gjorts på ett tidigare stadium, men
det var ändå viktigt.

Jag hänvisade inte till detta fall för att säga att
regeringen skall göra mindre, utan för att säga att
den skall göra mer i andra fall.

Jag undrar verkligen om utrikesministern inte kan
ta nya initiativ när det gäller Annika Östberg. Det
behövs att någon på hög nivå tar initiativ. Jag tycker
inte att jag riktigt fått svar på frågan om vad
utrikesministern själv är beredd att göra på den
punkten.

Jag gjorde för några år sedan ett besök hos svenska
kyrkan i USA. Där framfördes åtskillig kritik mot
hur man hjälpte svenskar som satt i fängelse.
</anforandetext>
<intressent_id>0913695315308</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>246608</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0924/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
