2349287 GH0921 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:21 Onsdagen den 10 november 1993/94 21 1993-11-10 00:00:00 Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor 8D15B83C-2F14-48DA-AE70-277F3BA85031 88 HANS KARLSSON (s) s Herr talman! Systemskiftet rullar på över nationen -- så också när det gäller sjukvården. I socialutskottets betänkande nr 7, som vi nu behandlar, upptas ett hundratal motionsyrkanden. En del av dessa har det passat majoriteten att skicka vidare till Hälso- och sjukvårdsutredningen. Beträffande andra motionsyrkanden, som bättre passar systemskiftesstrategin, går man däremot direkt på beslut. Det är en strategi som hotar att slå sönder en väl fungerande hälso- och sjukvård. Att införa ett marknadssystem på ett område där marknaden inte fungerar och där människor inte har möjlighet att granska och bedöma pris och kvalitet leder enbart till ökade kostnader och större klyftor i samhället. Den borgerliga politiken på detta viktiga område tar avstånd från de människor som behöver vården och omsorgen och lierar sig i stället med särintressen. Svenska folket kommer att få betala ett högt pris för systemskiftespolitiken. Sjukvårdskostnaderna kommer att stiga, och det kommer de att göra på ett okontrollerat sätt. Det blir svårt -- ja, ibland omöjligt -- för sjukvårdshuvudmännen att leva upp till sitt planeringsansvar. Och hur går det med rätten till en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen? Den socialdemokratiska hälso- och sjukvårdpolitiken syftar till att främja alla människors hälsa och till att skapa goda förutsättningar för vårdens resultat. Syftet är att forma en rättvis och lika vård för alla, med hög kvalitet och med utrymme för vårdpersonalen att använda sin kompetens och sitt engagemang. Men detta är inget för en borgerlig sjukvårdspolitik. I det borgerliga Sjukvårdssverige är det marknaden som gäller. För oss socialdemokrater är det viktigt att sjukvården kan ta reda på hur behoven ser ut och fördela resurserna därefter. Resultaten skall följas upp och bedömas i relation till kostnaderna. Rättviseaspekten skall ha en central plats i en sådan utvärdering. Den demokratiska dimensionen och målsättningen att fördela vården rättvist kan aldrig överlämnas åt marknaden. Det är en välkänd socialdemokratisk ståndpunkt, väl förankrad i den svenska folksjälen. Vi har dessutom under senare år sett flera exempel på vad traditionellt marknadstänkande betyder i vårdsammanhang. Människor som söker vård har rätt att ställa krav på att samhället tillhandahåller bra och rätt vård. Sjukdom och ohälsa kan drabba vem som helst -- gammal som ung, rik som fattig. Det är behoven som skall vara avgörande, inte plånboken. Svensk hälso- och sjukvård står sig gott vid en internationell jämförelse när det gäller ekonomi och kvalitet. Vi har en kostnadseffektiv vård, särskilt om vi beaktar att Sverige har världens äldsta befolkning. Vi har anledning att vara stolta över det resultat som socialdemokratin har åstadkommit. En målmedveten politik för utveckling och rättvisa i hälso- och sjukvården har gett oss detta -- men för hur lång tid? Hur länge gäller alltså de framsteg som en socialdemokratisk politik har åstadkommit? Det finns en risk att sjukvården blir både dyrare och sämre med det borgerliga systemskiftet. Klasskillnaderna ökar nu. Även om det ännu inte till fullo går att mäta finns det skäl att noga analysera vad det i borgerligt styrda kommuner och landsting genomförda systemskiftet innebär för tillgängligheten och rättvisan i den svenska hälsooch sjukvården. Herr talman! Vi måste också studera avgiftsutvecklingen. Vi måste studera på vilket sätt den påverkar människors möjligheter att välja och att över huvud taget nyttja vården. Patientavgifterna utgjorde 1990 mindre än 2 % av huvudmännens intäkter. Patientavgifterna som inkomstkälla är därför av mycket liten betydelse. Men för den enskilde kan det i vissa situationer ändå vara för dyrt. De som mest nyttjar sjukvården och förbrukar läkemedel är barnfamiljer, handikappade och äldre. Ganska många i dessa grupper har små inkomster och får bekymmer när det gäller att betala höga avgifter med den konstruktion som högkostnadsskyddet ofta har. Konstruktionen innebär också att styreffekterna försvinner i och med att taket är uppnått. För oss socialdemokrater finns det ett antal viktiga principer för att kunna uppnå en god hälso- och sjukvård för alla. Solidaritet och rättvisa skall vara vägledande när framtiden formas och vägval sker. Hälsooch sjukvården skall betalas solidariskt och skall i huvudsak vara skattefinansierad. Forskning och utbildning skall styras demokratiskt och vara öppna för insyn. Den gemensamma sektorn, kommuner och landsting, skall ha ett övergripande ansvar för att bra och rättvis vård finns tillgänglig även i framtiden. Arbetet med att utveckla utvärderingsinstrument måste gå vidare. Kvalitet och kostnader måste kunna mätas när det gäller att få ett bra beslutsunderlag och ett mera optimalt användande av de gemensamma resurser som förbrukas inom de här områdena. Hälso- och sjukvårdslagen ställer stora krav på vården. Det är lätt att instämma i dessa krav. Det ökade intresset för kvalitetssäkring och utvärdering av olika behandlingsmetoder är därför mycket värdefullt. Sjukvårdpolitiken måste utveckla system för kvalitet och utvärdering. Det räcker inte med valfrihet när det gäller att gå till doktorn, vårdcentralen och sjukhuset. Medborgarna måste också bli delaktiga i kvalitetssäkring och utvärdering på det sätt som demokratin ger möjlighet till. Vi socialdemokrater har i en av våra motioner tagit upp barnmorskornas förskrivningsrätt. Vi anser att barnmorskornas förskrivningsrätt inte behöver övervägas längre. Man kan säga att försöksverksamhet har pågått under flera år. Inget negativt har framkommit. Förmodligen är det motsättningar mellan olika yrkesgrupper som fördröjer det hela. Det är otillfredsställande. Det behövs en politisk vilja. Det som nu ges som delegation, efter genomförd utbildning, borde i stället vara en självständig förskrivningsrätt. Vi socialdemokrater vill ge utrymme för alternativmedicinen. Vi tar avstånd från kvacksalveri, men har sett att det finns flera skäl att ta den seriösa alternativmedicinen på allvar. Många människor har numera erfarenhet av alternativ behandling. Utredningar har visat att ungefär så många som 1 miljon människor är positiva till alternativa behandlingsformer. Rätten till alternativ handlar om att respektera att det finns olika synsätt också på medicinens område. Alternativmedicinkommittén har lagt fram ett förslag som borde resulterat i en proposition från regeringen. Hälso- och sjukvården skall inte bara lindra och bota smärta och ohälsa, utan också aktivt medverka till att människors hälsa förbättras. Det finns inga outtömliga resurser att ösa ur för att uppfylla dessa mål. Därför måste de resurser som finns fördelas rättvist och efter behov. Herr talman! Med tanke på de köp-och- säljmodeller och marknadslösningar som nu börjat användas inom hälsooch sjukvården, finns det anledning att pröva om de nationella målen uppfylls. Det finns skäl att undersöka om målparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen, ''en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen'', fungerar i den borgerliga systemskiftespolitiken. Herr talman! Avslutningsvis skall jag yrka bifall till våra reservationer. Men för att underlätta för kammaren nöjer jag mig med att yrka bifall till reservationerna 1 och 7. Jag stöder naturligtvis i övrigt de andra reservationerna. 0654974921901 N 2010-01-01 00:00:00 246388 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0921/#anf88