<anforande>
<dok_hangar_id>2349287</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0921</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:21 Onsdagen den 10 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>21</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Processrättsliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DA998C1B-FC9D-4D42-B5C9-7095C95233B0</anforande_id>
<anforande_nummer>45</anforande_nummer>
<talare>ULF ERIKSSON (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vill vidareutveckla frågan om
övervakningskamera i butik, en fråga som Jerry
Martinger var inne på och som även Karl Gustaf
Sjödin tog upp.

Statistik visar att det under år 1991 begicks 682
butiksrån och 188 bankrån i Sverige. Skjutvapen
användes vid 274 butiksrån och vid 118 bankrån.

Statistiken för 1992 ser ut att visa på ännu högre
siffror. Tyvärr har jag inte fått fram de siffrorna.
Det gäller då antalet rån där skjutvapen även har
använts.

Mot bakgrund av dessa siffror kan det konstateras
att länsstyrelserna i princip endast tillåter
videoövervakning i post- och banklokaler. Det är i
dag straffbart för butiksägare att utan tillstånd
kameraövervaka sin butik för att därigenom
minska risken för snatteri, stöld och rån.

Så till lagen om övervakningskameror. De
bestämmelser som gäller där är lagen om
övervakningskameror m.m., SFS 1990:484. Av 5 §
i den lagen framgår det att tillstånd får meddelas
endast om sökanden kan anses ha ett befogat
intresse av att få använda övervakningskameran
och detta intresse inte lika väl kan tillgodoses på
något annat sätt.
</anforandetext>
<intressent_id>0322353141309</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>246345</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0921/#anf45</protokoll_url_www>
</anforande>
