2349287 GH0921 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:21 Onsdagen den 10 november 1993/94 21 1993-11-10 00:00:00 Processrättsliga frågor 3085A19A-DEF5-446E-B1AF-BE3AF90B026F 42 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd) nyd Herr talman! Ny demokrati tar här åter upp frågan om polisens spaningsmetoder. Detta mot bakgrund av att den verklighet som omger oss och som tyvärr hotar den enskilda människan genom alltmer kvalificerad brottslighet. För att samhällets medborgare skall kunna skyddas och grovt kriminella individer skall kunna lagföras, så är det nödvändigt att polisen tillåts använda modern spaningsteknik för att uppdaga den grova brottsligheten. Jag tänker då närmast på grov narkotikabrottslighet som styrs av internationella ligor som förfogar över stora ekonomiska resurser och även brottslighet som hotar rikets säkerhet. För att möjligen kunna uppdaga och beivra denna typ av brottslighet måste polisen få möjlighet att använda sig av hemlig teknisk avlyssning samt dolda övervakningskameror i den brottsutredande verksamheten. Den förra regeringens ställningstagande från 1989 beträffande buggning och dold övervakningskamera, måste snarast omprövas så att dessa metoder enligt Säpokommitténs förslag införs som spaningsmetoder i polisarbetet snarast möjligt. Att detta förslag fortfarande är under beredning i Justitiedepartementet är otillfredsställande. Man borde ha kommit fram till ett bättre förslag än den förra regeringen gjorde. Med bättre menar jag att förslaget skulle tillåta buggning och dold övervakningskamera som spaningsmetoder. Herr talman! Beträffande åtgärder mot ungdomsbrottsligheten finns det enligt Ny demokratis mening skäl att gå längre än vad som föreslås av Ungdomsbrottskommittén. Enligt ett förslag som presenteras där når man inte fram till en omedelbar reaktion på brott som begås av brottsaktiva ungdomar. Eftersom kommittéförslagen just nu är ute på remiss hoppas jag att regeringen, när den skall bereda de olika förslagen, beaktar vårt förslag som går ut på att man i ett tidigare skede skall kunna omedelbart frihetsberöva brottsaktiva ungdomar för utredning och åtgärder. Om det innebär att man måste göra en översyn av häktningsreglerna för att anpassa dem till dessa ungdomars särskilda förhållanden, överlåter jag till regeringen att bedöma och att återkomma med förslag om. Beträffande nämndemännens situation i domstolar har regeringen i april i år tillsatt utredningen Domstolarna och domstolarnas ställning inför 2000-talet. Det är angeläget att man i samband med utredningen ser över nämndemännens ställning och förutsättningslöst granskar nämndemannainstitutet. Utredningen skall redovisas före utgången av juni 1994, och därför finns ingen anledning för mig att här närmare gå in på detaljer, utan jag hoppas att våra förslag i sakfrågan tillgodoses. Även Ungdomsbrottskommittén har lämnat förslag till hur nämnden i ungdomsmål skall vara sammansatt. Vi får väl även i det fallet avvakta förslag i regeringens kommande proposition. Herr talman! När det gäller anonymitet för vittnen anser Ny demokrati att denna fråga är väldigt viktig. Kommer man inte fram till en tillfredsställande lösning på problematiken finns det risk för att rättssamhällets förmåga att lagföra kriminella personer kraftigt minskas. En rad uppmärksammade fall har påvisat att det är väldigt svårt att få enskilda människor att ställa upp i domstol och vittna om sina iakttagelser. Det är ett växande problem för rättssamhället. Frågan om anonymitet för vittnen och målsägande har utförligt behandlats av justitieutskottet under hösten 1992, i betänkandet om processrättsliga frågor. Även Justitiedepartementet har i promemorian Brottsoffer i blickpunkten behandlat dessa frågor. Man har samstämmigt kommit fram till att det inte kan komma i fråga att undanhålla den misstänkte uppgifter om exempelvis ett vittne. Ny demokrati hävdar att frågan allvarligt måste diskuteras, så att man hittar en möjlighet att hålla vittnets identitet skyddad på ett tillfredsställande sätt utan att andra intressen går förlorade. En arbetsgrupp inom Rikspolisstyrelsen har tagit fram förslag i rapporten Vittnesskydd. Dessa går i huvudsak ut på att vittnets identitet och övriga personuppgifter skall vara kända av polis, domstol, åklagare och försvarare. Genom att dessa har tystnadsplikt skulle därmed vittnet vara skyddat om denne så önskar. Detta är viktigt därför att hot om allvarliga våldshandlingar är en verklighet för vittnen i dagsläget. Dessa problem tenderar dessutom att öka. Herr talman! Naturligtvis står Ny demokrati bakom samtliga reservationer i justitieutskottets betänkande nr 4. För att vinna tid yrkar jag endast bifall till reservationerna 1, 2, 5 och 8. 0644864705800 N 2010-01-01 00:00:00 246342 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0921/#anf42