2349282 GH0916 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:16 Onsdagen den 27 oktober 1993/94 16 1993-10-27 00:00:00 Vissa etiska frågor 52EE69B0-C8EB-4751-8744-8CE85219E6BE 91 CHATRINE PÅLSSON (kds) kds Herr talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets hemställan. Jag är glad för att utskottsmajoritetens behandling i detta betänkande är så positiv. Det här är mycket viktiga frågor, och de är mycket svåra. Jag hoppas att debatten skall präglas av ödmjukhet och saklighet. Jag vill till att börja med ta upp den kristna etiken. Jag känner att socialdemokraterna mycket gärna vill klippa sönder denna på olika områden. Det försökte nu även Eva Zetterberg göra med mycket stor emfas. Det har jag ännu mindre förståelse för. Jag vill rekommendera en artikel i tidningen Dagen den 23 oktober, enligt vilken Mona Sahlin, partikamrat med Martin Nilsson och partisekreterare i hans parti, uppenbarligen inte delar deras grundsyn på kristen etik. Under de senaste åren har vi märkt en tydlig minskning av antalet aborter. Jag hoppas att detta är mycket positivt för oss alla. Det är viktigt att komma ihåg att abort alltid är en nödlösning. Det innebär att samhället måste göra sitt yttersta för att genom praktiskt stöd försöka undvika aborter. Samhället bör också på olika sätt intensifiera och utveckla arbetet med att förebygga aborter. Liksom utskottet anser jag det nödvändigt att i det arbetet analysera de insatser som gjorts och granska sambanden mellan förändringar i aborttalen och de förebyggande insatserna. Jag anser att en kartläggning av varför kvinnor väljer abort är nödvändig. Det vore också angeläget med en utvärdering av de erfarenheter som kan göras av uppföljning och stöd som ges till kvinnor och män efter en abort. Detta är en viktig aspekt, som ofta har glömts bort. Vi har ett ansvar för hela denna situation. I en sådan utvärdering skulle också kunna analyseras hur samhället kan hjälpa till för att förebygga nya abortsituationer men också ge ett viktigt och angeläget stöd till framför allt kvinnan. Kvinnan och fostret är två individer, och båda har ett skyddsvärde. En mycket viktig problemställning i detta sammanhang är det faktum att gränsen för möjlig överlevnad stadigt har sjunkit. I dag kan enstaka barn som föds efter tjugotredje graviditetsveckan överleva. I USA har man t.o.m. räddat barn födda under den tjugoförsta graviditetsveckan. Felmarginalen vid tidsbestämning av ett fosters verkliga ålder är en-- två veckor. Socialstyrelsen kan i dag bevilja abort t.o.m. tjugoandra graviditetsveckan, om synnerliga skäl föreligger. Med nuvarande regler finns det därmed ökad risk att aborter utförs när fostret har en chans att överleva. Även om denna aspekt inte får skymma den etiska huvudfrågan, måste den lyftas fram och diskuteras vidare. Vidare diskussioner är också nödvändiga när det gäller den nuvarande abortlagstiftningen. 1974 års abortlagstiftning bygger faktiskt på andra förutsättningar än de som ligger till grund för slutsatserna i utredningen Den gravida kvinnan och fostret -- två individer. Detta kräver klargöranden. I utredningen sägs att frågan inte kan anses färdigbehandlad. Många frågor kvarstår. Det är dock inte bara abortfrågan som måste bli föremål för en samlad, vidare diskussion. Även frågeställningar inom det medicinsk-biologiska forskningsområdet och verksamheter vid livets början måste föras fram. Liksom utskottet konstaterar jag att utvecklingen inom detta område är snabb. Det skapar nya förutsättningar för den medicinska verksamheten och svåra etiska problem. I Läkartidningen nr 23 för 1993 skriver Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik: Dags att sätta gränser för fosterdiagnostik. Man talar om den problemställning som finns och som läkare ute i vården i dag brottas med. Vi politiker behöver lyfta fram och diskutera, ge och ta synpunkter. Just därför anser jag att vi, med ledning av de delfrågor inom detta område som riksdag och regering har fattat beslut om under senare år, måste ta ett helhetsgrepp för att få ett bättre underlag för framtida ställningstaganden. Fasta etiska normer är nödvändiga för att möta nya tekniska landvinningar och metoder. Varje tillämpning måste relateras till de etiska konsekvenserna. Behovet av en samlad lagstiftning kring medicinsk verksamhet och forskning vid livets början är mycket stort och får inte negligeras. Jag vill avsluta med att säga att det nog inte finns någon som har enkla lösningar på dessa stora problem. Ingen har gett sig ut för att ha det. Men när det gäller etik och moral är det viktigt att vi gör skillnad på dessa två begrepp. Jag vill rekommendera att vi analyserar det vi säger när det gäller etik och moral. Kom ihåg att livet börjar när det börjar. Det är inget kds har kommit på. Det börjar vid befruktningen. Att värna livet är en uppgift vi har, alltifrån dess början till slut. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. Jag vill också påminna om det särskilda yttrande jag står bakom. 0377384542907 N 2010-01-01 00:00:00 245952 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0916/#anf91