2349282 GH0916 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:16 Onsdagen den 27 oktober 1993/94 16 1993-10-27 00:00:00 Vissa etiska frågor 789696D8-ED9A-4923-87AA-BDAED0213890 82 ROSA ÖSTH (c) c Herr talman! Än en gång behandlar socialutskottet en rad frågor som rör livets början. Jag är övertygad om att inte någon anser att det handlar om enkla frågeställningar, i varje fall inte i utskottet. Det är tvärtom med stort allvar och efter noggrant övervägande som vi kommer fram till våra beslut. Att det är så svåra frågor beror på att det ofta är olika intressen som ställs mot varandra, intressen som var för sig väger tungt. Det handlar om att vi vill tillåta det som är gott i fråga om forskning, och verksamhet som kan rädda liv eller minska mänskligt lidande, samtidigt som vi vill kunna förhindra att det uppstår oetiska konsekvenser. Jag tänker då närmast på fosterdiagnostiken, där gränsdragningen inte är given. När det gäller abortfrågan handlar det om att väga fostrets intresse gentemot den vuxna kvinnans. Trots att vi i utskottet självfallet har olika referensramar har vi kommit fram till ett i stort sett enigt betänkande, vilket jag är mycket glad för. Ja, det är t.o.m. mer enigt än vad reservationerna möjligen kan ge intryck av, vilket jag skall återkomma till. Samsynen som gäller hanteringen av dessa svåra frågor och ambitionen att bevaka de etiska intressena ser jag som en garanti för att vi i vårt land inte kommer att tappa kontrollen över en snabb utveckling inom det medicinsk-tekniska området. Det finns ett antal motioner där man kräver lagstiftning med hänsyn till bl.a. den medicinsk- etiska utvecklingen. Mycket i dessa motioner överenstämmer med vad som tagits upp i tidigare motioner under ganska många år. När vi behandlat dessa motioner har vi under alla år varit överens om att vi inte kan besluta om den ena eller den andra lagstiftningen utan att vi får ett samlat underlag för en övergripande diskussion beträffande olika etiska frågeställningar som rör livets början. Ett sådant underlag har vi begärt av regeringen, inte bara av den nuvarande regeringen utan också flera gånger av den förra. I utskottsmajoriteten har vi inte ändrat oss. Vi anser det fortfarande högst motiverat att vi får en samlad redogörelse för nu kända fakta och slutsatser som kan dras genom de utredningar som har förevarit och skrifter som har getts ut, bl.a. av Statens medicinsk-etiska råd. Ordagrant har vi uttryckt det som att: ''Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på detta område och återkommer till riksdagen vid lämpligt tillfälle.'' Det som vi närmast förväntar oss, och som också bäst överensstämmer med det som vi tidigare har varit överens om, är en skrivelse som kan bli ett underlag för en bred diskussion och som kan leda fram till den lagstiftning som man då anser är nödvändig. Någon beställning om en lagstiftningsproposition har utskottet inte gjort. Vad reservanterna egentligen vill på denna punkt framstår som något dunkelt. Jag lyssnade mycket noga på vad Martin Nilsson sade, men jag blev inte så mycket klokare. Man efterlyser denna gång en proposition, observera detta, och säger: ''Risken finns nu att den medicinsk-tekniska utvecklingen går vidare och att de etiska övervägandena i samband med forskning och tillämpning blir eftersatta inom berörda områden.'' Vad är berörda områden om det inte är livets början? Man anser att vi inte skall lagreglera frågor om livets början. Vad vill man? Det socialdemokraterna i själva verket gör i reservation nr 1 är enligt min mening att argumentera mot en del motioner som finns och inte, som brukligt är, mot utskottsmajoriteten. Jag skulle t.o.m vilja gå så långt som att påstå att man här balanserar på det möjligas gräns. Det handlar snarast om en motivreservation. Det gör att det blir mycket vilseledande. Man ger intryck av att oenigheten i utskottet är större än vad som är fallet. Ett par motioner tar upp frågan om äggdonationer, som är i lag förbjudet i Sverige. Här har numera kommit fram sådana uppgifter att utskottet anser att den kan vara motiverat med en särskild utredning i frågan. Flera motioner handlar om abortlagstiftningen. En del vill att man skall skärpa lagstiftningen och sänka gränserna. Andra kräver att man skall ge uttryck för att nuvarande lagstiftning skall gälla. Samtliga motioner avstryks av ett enigt utskott. Vi har inte funnit skäl att nu ändra gällande lagstiftning. Något som vi också är helt överens om i utskottet, och som vi alltid har varit, är att antalet aborter skall nedbringas. En abort är alltid en nödlösning. Det helt avgörande i sammanhanget är det förebyggande arbetet, vilket också sägs i en lång rad yrkanden. Det finns tydliga bevis på att de förebyggande insatserna har stor betydelse. Vi kan se det genom att antalet aborter har minskat de senaste åren. Det har varit särskilt tydligt bland de yngsta kvinnorna, dvs. de som varit föremål för de flesta insatserna. Det finns alltså ett mycket stort intresse av att det arbetet kan fortsätta och intensifieras på flera fronter. En bra sex- och samlevnadsundervisning i skolan får inte försummas. Jag vill här betona ordet bra. Ungdomsmottagningarna har visat sig fylla en mycket viktig funktion i det förebyggande arbetet. Vi har från utskottets sida särskilt pekat på hur viktigt det är att man inte minskar den verksamheten. Det skulle för ungdomarnas del vara mycket olyckligt. I landstingen har det runt om i vårt land utvecklats skiftande verksamheter, en del mer framgångsrika än andra. Folkhälsoinstitutet har på sitt program fler insatser som syftar till att förebygga aborter m.m. Vi har från utskottets sida sagt att det är mycket angeläget att fortsätta arbetet på att stärka och förbättra den förebyggande verksamheten. Vi menar att det bör vara en uppgift för Folkhälsoinstitutet att i samråd med Socialstyrelsen analysera förändringarna i aborttalen i olika delar av landet och studera hur dessa förändringar har samband med olika typer av insatser. Reservation nr 2 handlar om att några ord har strukits i majoritetsskrivningen, en förändring som jag inte tillmäter någon egentlig betydelse i sak. Jag gissar att man velat läsa in saker i skrivningen som inte finns där. Det är mot detta obefintliga som man reserverar sig. När det slutligen är fråga om meningsyttringen från Vänsterpartiet ansluter den, som Eva Zetterberg själv har sagt, i stor del till de reservationer som jag har nämnt. Man har därutöver två ytterligare yrkanden. Det första är att staten skall svara för gratis p-pillerutdelning åt alla under 21 år. Enligt utskottet är det en uppgift som inte ligger på statens bord utan bör ankomma på landstingen att ombesörja. Det andra kravet är att det skall inrättas en särskild enhet under antingen Socialstyrelsen eller Folkhälsoinstitutet för att nationellt handha det förebyggande arbetet. Det är i och för sig riktigt att det måste finnas ett organ som ansvarar för det övergripande arbetet, men nu har vi ju inrättat Folkhälsoinstitutet. Det är ett institut som mer renodlat skall driva det förebyggande folkhälsoarbetet, där abortförebyggande arbete ingår. Jag kan därför inte se någon anledning att nu ytterligare spalta upp arbetsfördelningen på det nationella planet. Herr talman! Jag yrkar avslag på reservationerna och meningsyttringen och bifall till utskottets hemställan i dess helhet. 0976559189807 N 2010-01-01 00:00:00 245943 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0916/#anf82