<anforande>
<dok_hangar_id>2349282</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0916</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:16 Onsdagen den 27 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>16</dok_nummer>
<dok_datum>1993-10-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Övergrepp på kvinnor och barn </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DAE05763-46DA-4A6C-9527-D23098055881</anforande_id>
<anforande_nummer>174</anforande_nummer>
<talare>BIRTHE SÖRESTEDT (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Socialdemokraterna har i januari i år
fört fram krav i motioner om en samlad översyn av
samhällets insatser vad gäller våld mot kvinnor och
föreslagit en rad åtgärder för att motverka sådant
våld. Vi har också föreslagit att en kommission
borde inrättas, kring vilken organisationer,
folkrörelser och experter kunde samlas för att
initiera forskning och åtgärder samt mobilisera en
bred opinion mot våldet.

Nu har en särskild kommission tillsatts under
sommaren. Vi kan konstatera att vi har blivit
hörsammade, och vi ser med tillfredsställelse på att
kommissionen fått till uppgift att göra en samlad
översyn utifrån ett kvinnoperspektiv.

Kommissionen kan bli det breda, övergripande
organ som kan belysa alla aspekter av det
sexualiserade våldet och föreslå de åtgärder som
krävs för att förbättra kvinnors situation i
samhället.

Trots en rad åtgärder bl.a. på lagstiftningens
område förekommer våld mot kvinnor i allt större
utsträckning. De anmälda brotten som gäller våld
mot kvinnor har ökat. Antalet anmälda sexualbrott
ökade med 25 % under 1992 jämfört med 1991.
Antalet anmälningar om misshandelsbrott ökade
under samma period med 10 %. Det anmäldes nära
16 000 misshandelsbrott riktade mot kvinnor 1992.
Troligen är den faktiska brottsligheten mycket
större. Olika offerundersökningar tyder på att det
faktiska våldet är tre gånger så stort som det
registrerade.

Det dolda, osynliga våldet är svårt att komma åt.
Det är fråga om de övergrepp som huvudsakligen
sker i hemmet. Här finns mycket stora mörkertal.

En stor del av våldet i samhället är knutet till
missbruk. En majoritet av gärningsmännen och
även en del av offren är alkoholpåverkade vid
brottstillfället. En satsning på rehabilitering och
vård, i motsats till de besparingar inom det här
området som i dag görs, skulle ge en bättre
utgångspunkt för att motverka våldet. Kvinnor som
lever i eller i närheten av missbruksmiljöer kräver
alldeles särskilt stöd för att känna sig trygga. Det
vittnas ofta om hur små kvinnors möjligheter -- i
praktiken -- är att bryta upp från en våldsmiljö, hur
beroendeställning och rädsla försvårar.

Det krävs förstärkning av samhällets resurser på en
rad områden inom det sociala. Det gäller
familjerådgivning, kvinnohälsovården behöver
byggas ut, och stöd behövs till kvinnojourer och
andra organisationer som stöder kvinnor.

Det har vidtagits en rad olika åtgärder för att stöda
dem som utsatts för brott och lindra deras skador.
Det har varit fråga om ändringar i lagstiftningen,
vilket också Britta Bjelle redogjorde för, olika
omhändertagandeprojekt, utveckling av samarbete
mellan myndigheter och stöd för utbildning av olika
yrkeskategorier. Likaså har det bedrivits en ganska
omfattande forskning när det gäller kvinnor och
våld. Men allt detta måste utvärderas och
samordnas, så att de samlade kunskaperna och
erfarenheterna kan ge ett resultat: att våldet
minskar.

Grunden måste vara att motverka att våld uppstår,
och insatserna måste främst inriktas mot att
förebygga brott. Min förhoppning är att
kommissionen initierar en vidare forskning kring
varför våld uppstår och hur det utvecklas.

Herr talman! Våld och övergrepp mot kvinnor är
allvarliga uttryck för bristande jämställdhet. En rad
olika förhållanden i samhället måste angripas, bl.a.
maktfördelningen. Mera kraftfulla åtgärder behövs
för att motverka den förnedrande kvinnosyn som
förmedlas av kommersiella skrifter. En av de
viktigaste uppgifterna är ett långsiktigt
upplysnings- och attitydförändringsarbete.

Skolan har i det här sammanhanget en alldeles
särskild uppgift att ge unga flickor och pojkar
kunskaper som ökar förutsättningarna för att de
senare i livet skall kunna utveckla jämställda
relationer där inte män använder våld i syfte att
upprätthålla traditionella mans- och kvinnoroller.
Det krävs en fördjupad undervisning i
samlevnadsfrågor om kvinnors och mäns roller i
samhälle, arbetsliv och familj.
Samlevnadsundervisning borde vara obligatorisk
på såväl grund- som gymnasieskola, inte bara inom
utbildningen till yrken som rör vård och omsorg.

Herr talman! Jag ser fram emot att följa arbetet i
kommissionen. Naturligtvis är förväntningarna
stora, eftersom i stort sett allt har hänskjutits till
den här kommissionen. Jag hoppas att man nu
utifrån en helhetssyn kan ge förslag till åtgärder
inom alla de områden som behöver samverka för
att motverka våldet.

Också jag yrkar bifall till hemställan i
justitieutskottets betänkande.
</anforandetext>
<intressent_id>0753292035001</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>246035</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0916/#anf174</protokoll_url_www>
</anforande>
