<anforande>
<dok_hangar_id>2349389</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:124 Lördagen den 11 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Partiledardebatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>partiledardebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>29282E2D-68A5-401F-AEA8-C7610AB3A882</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>HARRIET COLLIANDER (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det känns faktiskt bra efter dessa tre
år att man kan erkänna att den svenska
biståndspolitiken inte har varit god i alla
avseenden. Den har bidragit till korruption, och
man har givit pengar till stater som inte hävdar de
demokratiska principerna. Pengarna har inte
kommit de allra fattigaste till del, utan stannat på
mellannivåer i samhället.

Jag tycker att det är värdefullt att man faktiskt här
i riksdagen erkänner att det är på det sättet och att
man inte fortsättningsvis häller pengar i svarta hål.
Vi menar att man kan halvera biståndet och kanske
få ut lika mycket i insatser för de pengarna.
Biståndet skall göras effektivt. Det skall inte hällas
i några svarta hål.

Också jag känner mig ödmjuk, Alf Svensson, inför
de fasor som finns i världen. Vi kan fortfarande inte
hjälpa all världens nödlidande. Men vi måste vara
så effektiva som möjligt med de pengar vi har.
</anforandetext>
<intressent_id>0504312377900</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>257011</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09124/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
