<anforande>
<dok_hangar_id>2349389</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:124 Lördagen den 11 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B268B009-86DC-4ED0-80BE-08BB857A4C75</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>LAILA STRID-JANSSON (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Efter återremissen till utskottet av
ärendet om den fortsatta reformeringen av
arbetslöshetsförsäkringen har jag på ett
anmärkningsvärt sätt erfarit att ledamöterna i
Sveriges riksdag inte arbetar för Sverige och det
svenska folket utan endast har sitt partis politiska
inriktning och prestige för ögonen. Nu inser jag
varför Sverige har hamnat i så djup ekonomisk kris:
Sveriges problem är politik och politiker.

I detta a-kasseärende finns det jättebra bitar i
propositionen, i Socialdemokraternas, i Vänsterns
och i vår egen motion. Om vi verkligen jobbade för
Sveriges bästa vore det väl den naturligaste sak i
världen att man plockade ut dessa russin ur kakan
och förenade dem till ett enda stabilt, politiskt väl
förankrat förslag? Är inte detta vanligt svenskt
bondförnuft?

Några incitament till seriösa förhandlingar för att få
fram ett bra förslag existerar inte. Nu är förslaget
behandlat efter prestige- och politikerintriger och
inom politikens ramar. Sveriges väl och ve är
sekundärt.

Efter återremissen försökte jag få gehör för min
tanke. Naturligtvis avslogs den av de etablerade
politikerna. En del av dem har ju suttit här mer än
tio år. Så fick man inte göra -- då kunde ju något
parti få mer poäng än de andra. I stället skulle nu
de olika blockens kompletta förslag ställas upp mot
varandra, och en därpå följande röstning skulle
avgöra hur betänkandet skulle skrivas.

I stället för att optimera insatsen och utbytet av
mycket kvalificerade förslag tvingas man nu att
rösta fram ett förslag som politiskt sett har
majoritet. Innehållet, de som berörs och
konsekvenserna av beslutet är ovidkommande. Det
är ytterst beklagligt att kammaren skall ta del av
och besluta om ofullständiga, krångliga och
verklighetsfrämmande förslag som berör så många
människor. Hade viljan funnits bland politikerna
skulle slutprodukten ha blivit en helt annan.

Herr talman! Jag är uppriktigt illa berörd över det
kommande beslutet, som är grundat på politik och
inte på omsorgen om Sveriges folk. Det som dock
ger mig viss styrka är min egen vetskap om att jag
nu på alla sätt har försökt tillämpa sunt förnuft i
detta ärende. Det spott och spe och de lögner som
jag fick utstå och den nivå på debattinläggen som
Moderaternas företrädare använde sig av
exemplifierar mer än väl vad politik egentligen
handlar om. Detta kommer jag givetvis att bära
med mig i min fortsatta kamp för införandet av sunt
förnuft i riksdagen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Ny demokratis
reservation nr 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0474619812103</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>256939</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09124/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
