<anforande>
<dok_hangar_id>2349387</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09122</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:122 Fredagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>122</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1994/95</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6C911F12-1595-41D8-9B24-7D6F58933D30</anforande_id>
<anforande_nummer>57</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ANNE WIBBLE (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Låt med börja med det sista Göran
Persson tog upp. Det var struntprat. Göran Persson
vet mycket väl att hans egen motion angående nästa
budgetår innebär ett större underskott än enligt
regeringens förslag. Problemet är dessutom att det
inte för ett enda budgetår därefter finns något
förslag. Det saknas helt. Det finns inget program
för att få balans i de offentliga finanserna. Så här
tomt och blankt ser det ut! Det innehåller noll och
ingenting.

Låt oss sedan diskutera pensionerna. Gärna det.
Det står i den proposition och i det betänkande som
Socialdemoraterna står bakom -- vars förslag
Socialdemokraterna här i kammaren röstade för i
går eller om det var i förrgår -- att dagens
pensionssystem har ett stort underskott. Detta
innebär att alla partier som röstade för förslaget är
överens om att det kan komma att krävas åtgärder.
Göran Persson har själv varit med om att tillsätta
en del ekonomiska representanter i en arbetsgrupp
som just har räknat fram att det är helt nödvändigt
med åtgärder.

Rent teoretiskt kan man tänka sig -- försök nu att
en enda gång tänka teoretiskt, Göran Persson -- att
det finns tre varianter. Man kan höja avgifter, man
kan sänka utgifter och man kan höja
pensionsåldern. Några andra variationer för att
minska utgifterna och få balans i pensionssystemet
finns inte. Antingen minskar man utgifterna eller
också höjer man inkomsterna.

Den fråga som Göran Persson måste svara på är: Är
Göran Persson beredd att göra någonting åt detta?
Tänker han att låta underskottet fortsätta vidare?
Eller skall han ta till någon annan sorts Karlsson på
takets kuckelimuckmedicin, som består av en
massa godis som inte hjälper, men som han tror att
han skall kunna hitta för att bli av med detta
underskott? Göran Persson har själv röstat för
påståendet att det fattas pengar och att man måste
göra någonting åt detta. Då vill jag säga: Upp till
bevis! Våga tala om någonting, Göran Persson! Min
bedömning är att det kommer att krävas åtgärder
både på utgiftssidan och på inkomstsidan för att
åstadkomma balans.

Sedan sade Göran Persson några konstiga ord om
företag. Låt mig då göra följande påstående: Jag
har aldrig träffat på något enda företag som inte
sköts av en företagare. Har Göran Persson träffat
på något företag som inte drivs av en företagare?
Genom att Göran Persson vill höja skatten för
företagarna -- människorna, idégivarna,
innovatörerna -- förstör han företagens möjligheter
att investera och erbjuda jobb. Göran Persson har
en chans till att tala om hur han skall få balans i de
offentliga finanserna.
</anforandetext>
<intressent_id>0201502585302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>256823</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09122/#anf57</protokoll_url_www>
</anforande>
