2349386 GH09121 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:121 Torsdagen den 9 juni 1993/94 121 1994-06-09 00:00:00 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen 5EFA1214-EBF8-4430-97F9-3A97DEBD7522 150 JOHNNY AHLQVIST (s) s Fru talman! I dag är över en halv miljon människor i vårt land utanför arbetsmarknaden. Sverige har under regeringen Bildt drabbats av massarbetslöshet. Arbetslösheten har bitit sig fast och riskerar att stanna kvar på en permanent hög nivå. Människor slås ut från det normala livet. Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund har passivt sett siffrorna öka. Att ge fler människor arbete genom en aktiv arbetsmarknadspolitik har haft en underordnad betydelse för Hörnlund. Hans agerande är långt ifrån de stolta paroller som Centern gick ut med i valet 1991. ''Ge jobb till alla -- från Ystad till Haparanda! Hela Sverige skall leva!'' hette det i Centerns slagord i valrörelsen 1991. Säkerligen var Börje Hörnlund med om att utarbeta dessa slagord. Nu hävdar Börje Hörnlund att botten äntligen har nåtts. Stämmer det är det naturligtvis glädjande, men han har också tidigare påstått detta, och då har det visat sig inte stämma. Regeringens egna prognoser pekar på en arbetslöshet på fortsatt hög nivå även framöver. Men detta är inte nog. Nu föreslår Börje Hörnlund också att de som drabbats av hans ''icke- arbetsmarknadspolitik'' skall få en kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring. Människor som drabbas av massarbetslösheten förlorar inte bara sina arbeten. Det är besvärligt nog att vara utan arbete. Med sänkt ersättningsnivå och stupstock för utförsäkring riskerar många människor att få sin ekonomi fullständigt havererad. Sådana händelser präglar både vuxna och barn, kanske för resten av deras liv. De som redan drabbats av det fruktansvärda slag som arbetslösheten innebär skall återigen få bära en ännu tyngre börda. Detta är en upprörande politik. Fru talman! Den 15 december, när vi förra gången behandlade arbetslöshetsförsäkringen, konstaterade jag att Börje Hörnlund kommer att gå till historien som den minister vars främsta mål var att genomföra en klappjakt på löntagarna och de arbetslösa. Detta har ytterligare styrkts sedan dess, och jag är nog inte ensam i vårt land om denna uppfattning. ''Börje Hörnlunds förlorade heder'' var rubriken på en debattartikel den 4 maj. Bakom denna artikel stod alla TCO-förbundsordförandena med Björn Rosengren i spetsen. Visst stämmer det! Hörnlunds alla piruetter och löften och uttalanden har bara haft ett syfte. Hans primära agerande har varit att försvara sin regeringstaburett. Alla kommer väl ihåg uttalandet om att inte sitta kvar och administrera en arbetslöshet över 6 %. Det var ett historiskt uttalande. Börje Hörnlund drev igenom kraftiga försämringar i anställningsskyddet för dem som har ett arbete och går nu vidare med ett direkt angrepp på de arbetslösa och även på dem som försöker arbeta aktivt med att bekämpa arbetslösheten. Fru talman! Återigen skall riksdagen ta ställning till ett mycket dåligt förslag. Man kan tycka vad man vill om de principer som ligger till grund för förslaget. Likafullt är det uppenbart för var och en att det är ett dåligt genomtänkt och hafsigt förslag. Ingen kan rimligen vara nöjd. Inte ens regeringen eller utskottsmajoriteten. Det finns rent av i själva propositionen en diger lista på frågor som regeringen själv anser att man måste utreda vidare. Och det är inga småsaker. Med så många ouppklarade frågor vill man likafullt pressa fram ett beslut. Regeringen skickade själv inte ens förslaget till Lagrådet. Nej, initiativet om lagrådsremiss fick tas i arbetsmarknadsutskottet. Vad tycker då Lagrådet om förslaget? Så här sade man: ''Både den komplicerade verklighet som bestämmelserna avser att reglera och det förhållandet att bestämmelserna har direkt betydelse för enskilda, arbetslösa personer gör att stora krav måste ställas på att lagstiftningen är tydligt utformad och så överskådlig och därmed lättillgänglig som möjligt. Enligt lagrådets mening uppfyller de remitterade lagförslagen inte dessa krav.'' Lägg särskilt märke till den sista meningen! Lagrådet påpekar vidare att reglerna är mycket komplicerade och svårtillgängliga och att ''möjligheterna för en enskild person utan särskilda kunskaper på området att sätta sig in i vad bestämmelserna innebär för honom torde vara små.'' Fru talman! Ändå skall förslaget enligt de borgerliga partierna nu genomföras och börja gälla om tre veckor. Arbetsmarknadsutskottet har haft utomordentligt kort tid på sig att behandla detta mycket dåligt underbyggda och komplicerade förslag. Utskottets personal har verkligen fått offra sig för att genomföra förändringar i lagtexten för att det över huvud taget skulle bli begripligt. Bläcket har knappt torkat på de senaste ändringarna i detta komplicerade regelsystem. Jag vill framföra ett tack till utskottets personal för en mycket fin insats under de dagar de jobbat med ärendet. Fru talman! De över en halv miljon människor runt om i landet som saknar ett riktigt arbete är i högsta grad beroende av det beslut som nu forceras fram. Jag tycker det är en förolämpning mot alla dem och mot de anställda som skall arbeta med lagen att behandla denna viktiga fråga på detta sätt. Varför då denna brådska? Varför kan man inte utreda färdigt och tänka igenom denna mycket komplicerade sak? Varför skall man riskera att det blir totalt kaos som kan drabba de arbetslösa? Varför skall man hasta igenom ett förslag som fått en sådan förödande kritik? Svaret är mycket enkelt. Mandatperioden går ut. Hörnlund vet att nästa mandatperiod sitter han kanske inte på den taburett som han kämpat så hårt att bli kvar på. Det gäller att till varje pris sjösätta skutan även om det finns risk för att den läcker. Huvudsaken är att det skall bli svårt att dra upp den igen. Vi socialdemokrater säger nej till detta cyniska spel med de arbetslösa. Stora reformer av detta slag måste genomföras med omsorg, eftertanke, noggrannhet och analys av konsekvenserna. Så görs inte nu. Förslaget till ny arbetslöshetsförsäkring innebär att ett avskräckande praktexempel på byråkrati och adminstrativt krångel etableras. Det kan i denna stund inte vara lätt för mina borgerliga riksdagskolleger, som förväntas stödja detta förslag. Inledningsvis nämde jag Centerns vallöfte från 1991. Folkpartiet körde med en mer revolutionär stil. De skulle ''befria Sverige'' från allt möjligt bl.a. krångel! Hur stämmer detta förslag överens med det ''käcka'' uttalandet 1991? Ny demokratis stora valnummer var att stoppa all byråkrati. Kom man in i riksdagen så skulle minsann sunt förnuft få råda. Det var tydligen med detta som allt annat Ny demokrati gjort, ett stort skämt. När Ny demokrati ställer sig bakom detta förslag, så slår man verkligen fast att byråkrati och och godtycke skall råda. Långt ifrån sunt förnuft. Eller ta Moderaternas agitation, ''det skall löna sig att arbeta''. Det strider rakt emot detta förslag. Fru talman! Vad innebär alla regeringens stora uttalanden om en allmän och obligatorisk försäkring? Förslaget innebär att färre människor kommer att få ersättning under kortare tid och med lägre belopp. Förslaget innebär att arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken urholkas. Förslaget innebär ännu ett bakslag för kvinnor. Förslaget innebär att ungdomar får svårare att få ersättning. Förslaget innebär också försämringar för företagare. Förslaget innebär att slump, tillfälligheter och godtycke kommer att påverka de arbetslösas ersättning. Fru talman! Enligt det förslag som nu föreligger skall de statliga kassorna få åtskilliga fördelar som de privata kassorna inte får. Det är meningen att det skall vara fördelaktigare att vara med i en statlig kassa. En medlem i en privat kassa får själv stå för administrationskostnaderna. I t.ex. Fiskarnas kassa, en kassa för småföretagare, uppgår denna avgift till ca 1 200 kr per år. Om man i stället vänder sig till en statlig kassa får man dessa kostnader betalade av skattemedel. Konkurrensverket har i ett yttrande till arbetsmarknadsutskottet uppmärksammat denna konkurrenssnedvridning. De statliga kassorna gynnas också på flera andra sätt. Avsikten är uppenbar. Regeringen vill att medlemmarna skall lämna de befintliga kassorna och söka sig till de statliga kassorna. Detta vill man av ideologiska skäl. Genom detta förslag hoppas man att löntagarna och de fackliga organisationerna försvagas. Om man verkligen vill ha konkurrensneutralitet kunde man ju införa den på en gång och inte vänta till senare. Jag tycker det är anmärkningsvärt och upprörande att Börje Hörnlund nu ställer sig bakom ett sådant förslag trots att han flera gånger bl.a. i denna talarstol lovat att förslaget skall vara konkurrensneutralt. Jag skulle vilja fråga Börje Hörnlund varför han inte hållit detta löfte. Skall man inte kunna lita på ett sådant uttryckligt löfte från landets arbetsmarknadsminister? Regeringens förslag drabbar i synnerhet människor som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Till dessa hör människor som bor i glesbygd, ungdomar och kvinnor. Men detta har Börje Hörnlund inte tagit hänsyn till. Det finns över huvud taget knappast några analyser alls av vilka konsekvenser regeringens förslag kommer att få. I propositionen om jämställdheten mellan män och kvinnor framhåller regeringen: ''Förslag och beslut inom olika politikområden bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga konsekvenser för kvinnor respektive män.'' Är inte Börje Hörnlund medveten om att deltidsarbetslösheten är könsbunden? Ta bort skygglapparna Börje Hörnlund, det är kvinnorna som i dag är deltidsarbetslösa. Hur skall de klara sin försörjning efter det att förslaget gått igenom? Kvinnorna kommer att drabbas på flera andra sätt. Eftersom kvinnorna har en sämre förankring på arbetsmarknaden kommer de att få svårare att få ersättning med det arbetsvillkor regeringen föreslår. Reglerna om normalarbetstid drabbar deltidsarbetande, dvs. i första hand kvinnor osv. Hur stämmer detta överens med Folkpartiets och jämställdhetsminister Bengt Westerbergs ambition att framstå som en försvarare av jämställdheten? Regeringens förslag om arbetslöshetsförsäkringen är bara ett av flera förslag -- vi har nyligen fattat beslut om vårdnadsbidraget -- som allvarligt slår mot jämställdheten mellan kvinnor och män. Fru talman! Regeringen föreslår att ersättningsperioderna i försäkringen begränsas. Det är meningen att man skall kunna få ersättning 300 plus 300 dagar, men detta är inte riktigt sant. I själva verket blir det svårt att få ut två hela perioder. Om en person tjänar in ett nytt arbetsvillkor innan den första perioden har löpt till ända, minskas den andra perioden med det antal dagar som återstod av den första perioden när det nya arbetsvillkoret uppfylldes. Det föreslagna systemet kommer att uppmuntra till passivitet och undergräva arbetslinjen. Det blir fördelaktigt att vänta med att acceptera en åtgärd. Det blir ofördelaktigt att ta ett arbete med lägre lön som leder till lägre dagpenning i nästa period. De föreslagna arbetsmarknadskassorna utan någon lokal förankring kommer inte att kunna hålla individuell kontakt med de arbetslösa. Alla de sociala insatser som de fackliga organisationerna bedriver för att arbetslösa inte skall slås ut hotas av detta förslag. Den arbetslinje som vi i Sverige varit stolta över att ha i vår arbetsmarknadspolitik kommer att försvagas väsentligt. Fru talman! Hundratusentals människor är i dag oroliga för vad som skall hända om de inte lyckas få några arbeten när deras ersättningsperioder enligt regeringens förslag tar slut. Jag tycker verkligen att det åligger arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund att nu ge klara besked om vad som skall hända. Vi socialdemokrater har tidigare varnat för att en socialbidragsbomb kan brissera i kommunerna när människor faller ut ur systemet. Samma sak påtalar Kommunförbundet i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet. Nu säger Börje Hörnlund att inte en enda människa kommer att leva på socialbidrag sedan hon eller han har förbrukat sina ersättningsdagar. Det är alltså ett nytt storstilat löfte från Börje Hörnlund. Det är en förvillande dubbel argumentering från regeringen. Å ena sidan menar Börje Hörnlund att det är bra att människor utförsäkras så att de har en piska i ryggen. Å andra sidan säger Börje Hörnlund att han skall sätta in särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för dem som utförsäkras. Men han talar inte om vad det är som skall ske. ''Jag har en plan'', säger Hörnlund, precis som Anne Wibble. ''Det är en åtgärd i bakfickan som skall lösa alla problem.'' Detta uttalande är som hämtat ur filmerna om Jönssonligan och Charles Ingvar Jönssons stående replik: ''Jag har en plan.'' Likheten är stor, ingen tror på Charles Ingvar Jönsson och hans storartade planer. Samma sak är det med Börje Hörnlund och hans planer. Fru talman! Jag tycker de arbetslösa som nu oroar sig har rätt att få ett besked om vad som skall hända -- om inte i detalj så i vart fall på ett ungefär. Vad är det för en fantastisk åtgärd minister Hörnlund har tänkt sig genomdriva? Vilken ersättning kommer den arbetslöse att få? Om det finns en sådan åtgärd, Börje Hörnlund, varför sätts den då inte in på en gång så att alla arbetslösa slipper vara arbetslösa? Och varför denna bakvända ordning? Beslut som berör hundratusentals människors väl och ve skall fattas innan vi vet vad som skall hända dem i ett senare skede. Det rimliga måste ju vara att vi utreder först och sedan fattar beslut. Fru talman! Vi har i vår motion krävt en parlamentarisk utredning om arbetslöshetsförsäkringen. Vi har påtalat detta tidigare, men varje gång har den borgerliga majoriteten tillsammans med Ny demokrati avslagit våra förslag. Det lär inte vara annorlunda i dag. Fru talman! För att det inte skall föreligga några oklarheter vill jag avslutningsvis säga följande: Vi har i vår motion skisserat upp hur vi vill att arbetslöshetsförsäkringen skall fungera i framtiden. Om väljarna ger oss förtroende i höstens val kommer vi med denna motion som grund att förändra det system som nu införs. Det betyder bl.a. att begränsningarna till två ersättningsperioder tas bort. Vi kommer att lägga fram förslag som innebär att vi åter får en arbetslöshetsförsäkring som verkligen är värd namnet arbetslöshetsförsäkring, där arbetslinjen skall vara en av de bärande delarna. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till våra reservationer i betänkandet. I detta anförande instämde Göran Magnusson, Hans Karlsson, Inger Lundberg, Sigrid Bolkéus, Per Erik Granström, Bengt-Ola Ryttar, Berit Andnor, Georg Andersson, Monica Öhman, Lisbeth Staaf-Igelström, Lahja Exner, Lennart Nilsson, Lisbet Calner, Sverre Palm, Anita Jönsson, Karin Wegestål, Sten Östlund, Alf Eriksson, Birthe Sörestedt, Christer Skoog, Kjell Nilsson, Lars Hedfors, Bengt Kronblad, Alf Egnerfors, Reynoldh Furustrand, Anita Persson, Ingela Thalén, Anita Johansson, Björn Ericson, Lars Ulander och Kaj Larsson (alla s). 0594584559201 N 2010-01-01 00:00:00 256703 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09121/#anf150