2349385 GH09120 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:120 Onsdagen den 8 juni 1993/94 120 1994-06-08 00:00:00 Reformering av det allmänna pensionssystemet och delpensionsförsäkringen 2FDE102C-0C3A-46E9-8B7E-ECCB1553CCD7 14 KARIN ISRAELSSON (fp) fp Fru talman! Under detta riksmöte har vi fattat beslut om stora förändringar i socialförsäkringssystemen. I dag skall riksdagen fatta beslut om den framtida pensionen. Beslutet om reformen är inte förhastat, även om tiden när arbetsgruppens förslag förelåg till beslut inte blev särskilt väl tillmätt. En remissomgång med många svar gav dock besked om en klar majoritet för förslaget. En del återstår naturligtvis att lösa av de frågor som aktualiserats dels under remissomgången, dels under utskottsbehandlingen. Centerpartiet anser dock att detta skall vara möjligt att komma till rätta med när reformen skall sjösättas. Många av oss som i dag i utskottet har handlagt ärendet om reformeringen av pensionssystemet var också med om att utforma efterlevandeskyddet som ersatte den forna änkepensioneringen. Tack vare den framsynthet som detta beslut i enighet kunde ge, har vi åstadkommit en rättvis fördelning av minskade ekonomiska medel. Vi har också samtidigt kunnat skydda de svaga som förlorat en närstående. Jag anser också att dagens pensionsförslag har samma inriktning. Diskussionen rörande den framtida pensionens utformning har pågått under en tioårsperiod. I Centerpartiet tilsattes för flera år sedan en arbetsgrupp, som jag ledde, med syfte att diskutera principen rörande en förändring i dagens pensionssystem. Förenkling och samordning samt en grundtrygghet var de principer som ledde oss i det arbetet. Naturligtvis kunde vi inte grunda våra uppfattningar på annat än principiella beräkningar. Pensionstillskottet och undantagandereglerna för icke anslutna medborgare dominerade pensionsdebatten under början av 1980-talet. Till slut kunde vi från Centerpartiet få rätt när de s.k. undantagandepensionärerna fick sitt pensionstillskott. I den debatten framgick hur krångligt och invecklat och kanske ibland inkonsekvent pensionssystemet var konstruerat. Kvinnorna har till synes varit gynnade i ATP- systemet enligt många av kritikerna till det reformerade pensionssystem som nu föreligger. Den s.k. 30/15-års-regeln ger viss rättvisa för den kvinna som först i mogen ålder kommer ut i arbetslivet. Tyvärr var detta tillräckligt för en så tilltagen ATP-pension att den verkligen räckte till. Många trodde att ATP-poängen skulle ge den trygghet som man behövde på ålderns höst. Så har dock inte varit fallet. Jag har mött många äldre kvinnor som varit djupt besvikna på den pension de erhållit. Det känns därför främmande att några företrädare för politiska kvinnoförbund så tveklöst slår vakt om ett system som så gravt missgynnat så många kvinnor med låga inkomster. Tvärtom har kvinnor med höga inkomster gynnats av nuvarande pensionssystem. Visst unnar vi dessa deras förmåner, men vi från Centern vill hellre fördela krympande förmåner till dem som bäst behöver dem. Dessa kvinnor med låg pensionsrätt har även låga avtalspensioner. Centerkvinnorna har insett detta och hälsar med tillfredsställelse att grundtrygghetstanken nu finns med i det reformerade pensionssystemet. Den effekt de särskilda skattereglerna gav i och med att tilläggspensioneringen utbetalades har också chockat många låginkomsttagare som pensionärer. Plötsligt fick de också betala avgifter på tjänster som den med bara folkpension och pensionstillskott inte behövde betala. I stort var tilläggspensioneringen till ondo för denna grupp av kvinnor med deltidstjänster och kort tid i arbetslivet. Dessa lever tyvärr ibland på gränsen till existensminimum. Deras situation kommer att förbättras när garantipensionen genomförs. Centern insåg detta och ville i ett nytt pensionssystem slippa denna effekt för just gruppen kvinnor med deltidstjänster och där vård av barn och anhöriga begränsat förvärvsarbetstiden. Vårdåren kunde räknas som del av pensionsåldern, de 30 åren, tack vare Centerns agerande i den tidigare ickesocialistiska regeringen i början av 80- talet. Tyvärr har det inte varit möjligt att tillgodoräkna sig dessa vårdår retroaktivt. Centern har under många år motionerat för att öppna denna möjlighet. De särskilda skatteregler som i dag omfattar pensionerna skapar marginaleffekter. Detta har varit särskilt märkbart på ränteinkomster som en pensionär erhåller. Även detta drabbade många gånger kvinnor svårt. De hade ofta fått sälja det gemensamma huset när maken gått bort och orken inte funnits att sköta huset. Då innebar skattereglerna en mycket hög beskattning på dessa ränteinkomster. Dessa förhållanden har även Centerpartiet, främst genom Martin Olsson på sin tid, framfört, och vi lyckades så småningom delvis lösa problemen. Herr talman! Diskussionen rörande uthålligheten i dagens pensionssystem böljar fram och tillbaka. I början av 80-talet framfördes oron att AP-fonderna snart skulle vara tömda. Samma budskap förs fram i dag, vilket givetvis är helt befogat i dag när tillväxten är så låg och antalet pensionärer ökar. Pensionsarbetsgruppen anser att det finns en uthållighet i AP-fonderna som räcker under övergångstiden och infasningen av det kommande pensionssystemet. Naturligtsvis ser vi gärna att tillväxten ökar för att ge stabilitet. Nu är vi på god väg mot detta med de åtgärder som den nuvarande regeringen har genomfört. Pensionen kommer att följa kostnadsutvecklingen på ett mera nära sätt i framtiden. Blir tillväxten god ökar pensionen, om inte så minskar den. Centern hade alla dessa förhållanden klara för sig när vår grupp tog sig an uppgiften att presentera ett rättvist förslag med en grundtrygghet i pensionerna. Sammanförande av de olka inslagen i pensionssystemet skulle förbilliga och förenkla. Det är klart att det förslag vi i dag skall ta ställning till inte på alla punkter sammanfaller med Centerns grundtrygghetsförslag inom pensionssystemet, men i stort överensstämmer det. Vi får nu en garantipension lika för alla. Vi slopar pensionstillskott och särskilda skatteregler. Vi får möjlighet att dela pensionsinkomsten mellan makar som ett skydd för den part som har lägre inkomst, men kanske ger mera av sin arbetstid i det gemensamma hemmet. Vi får möjlighet att räkna inkomst för vårdarbete med barnen. Vårdåren kan nu plötsligt räknas även retroaktivt. Låginkomsttagare kommer inte att invaggas i en tro att den framtida pensionen bli så hög att de kan leva mycket gott på den. Genom att få besked varje år kan man på ett bättre sätt följa pensionens utveckling. Studietiden kan tillerkännas inkomster som ger pensionsrätt, vilket vi har drivit från Centerns sida. Även detta kommer att utredas ytterligare. Genom premiereservsystemet kan man själv styra över delar av avgifterna. Fortfarande finns det kommunala bostadstillägget utanför pensionssystemet. Vi hade från Centerns sida velat ha det med i pensionen. Tyvärr visade det sig inte möjligt. I stället får vi ett bostadstillägg till pensionärer fr.o.m. nästa år. Det är statligt och med viss möjlighet för enskilda kommuner att under några år ge högre tillägg. Förslaget till ett reformerat pensionssystem är en kompromiss där de stora partierna som medverkat är överens. I arbetsgruppen och utredningen är man ense om tagen. Detta är viktigt. Ett så omfattande förändringsarbete måste hålla över många år. Vi kan inte utsätta oss för snabba förändringar oavsett riksdagsmajoritet. Det är därför med stor glädje jag kan notera att vi från utskottets sida varit ense om den framtida pensionsåldern. Den skall vara 65 år och därutöver flexibel. Genom att delpensionen trappas ut ur systemet behövs möjligheter att även kunna pensioneras före 65 års ålder utan att av ekonomiska skäl tvingas avstå. Tyvärr visar det sig att garantipensionen inte i alla fall uppnås, och då är förtida uttag ej möjligt. Detta måste naturligtvis lösas, och utskottet hänskjuter även den frågan till vidare behandling. Herr talman! Jag vill med detta uttrycka Centerpartiets glädje över att vi nu kan fatta beslut i frågan om ett reformerat pensionssystem. Mycket återstår att utreda, och lagen skall utvecklas och förhoppningsvis kunna antas så att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1996. Jag vill också med några ord beröra betänkande SfU26, som behandlar delpensionens förändring. Vi har i utskottet sammanjämkat våra uppfattningar till ett enhetligt förslag. Det tror jag är ett lyckligt beslut. Med avseende på det nya pensionssystemet kommer delpensionens avtrappning också kunna att accepteras av en bred allmänhet när vi nu får en flexibel pensionsålder. Även i detta betänkande slår vi fast att pensionsåldern skall vara 65 år. Jag vill med detta yrka bifall till utskottets hemställan beträffande dessa betänkanden samt avslag på reservationerna och meningsyttringarna. N 2026-05-29 09:41:56 256446 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09120/#anf14