<anforande>
<dok_hangar_id>2349385</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09120</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:120 Onsdagen den 8 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>120</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>34647422-F790-407F-A1A0-7F56D78FA75A</anforande_id>
<anforande_nummer>105</anforande_nummer>
<talare>LARS HEDFORS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Kjell Johansson inledde sitt
anförande med ett rejält angrepp på
skattereformen. Vi skall komma ihåg att
socialdemokrater och folkpartister tillsammans
gjorde upp om den reformen. För min egen del är
jag alldeles övertygad om att Kjell Johansson vid
åtskilliga tillfällen har stått och försvarat
skattereformen. Jag har själv hört honom göra det.
Engagerat och kunnigt har han försvarat den. Nu är
den plötsligt någonting förkastligt. En kameleont
skulle bli grön av avund inför Kjell Johanssons
färgskiftning.

Han säger något mycket märkligt, nämligen att
Lagrådets kritik bygger på den asymmetri som finns
i skattereformen.

Men då har inte Kjell Johansson läst Lagrådets
kritik. Lagrådets kritik är mycket tydlig. Explicit
pekar den ut speciella områden där det har gått
snett. Det gäller fåmansföretagsbeskattningen. Ett
stort antal olika skattesatser i kapitalbeskattningen
öppnar för skatteplanering, säger man. Lagrådet
kritiserar också det faktum att man har tagit bort
de vattentäta skotten mellan olika inkomstkällor --
inkomst av arbete och inkomst av näring. Det är
just de förslag som den borgerliga regeringen har
lagt fram.

Den skattereform som det rådde så stor enighet
kring, bryts nu upp. Balansen, neutraliteten mellan
arbete och kapital, försvinner. Den borgerliga
regeringen har höjt skatten på arbete med 29
miljarder kronor. Man har sänkt kapitalskatten
med 25 miljarder.

Jag vill avsluta denna replik med att upprepa de
frågor som jag ställde till Kjell Johansson i mitt
anförande och som han konsekvent har vägrat att
besvara. Tycker Kjell Johansson att spelreglerna
för företagen är stabila i det här fallet? I slutet av
december fattades ett beslut. En vecka senare kom
man med ändringar. Någon månad senare ändrade
man ändringarna. När utskottet skrev sitt
betänkande föreslogs nya ändringar. Är
spelreglerna för företagen stabila, Kjell Johansson?

Uppfyller reglerna kraven på förutsebarhet? Man
inför JIK-metoden, innan den är utredd, och låter
den gälla från den 1 januari. Sedan avskaffar man
metoden igen retroaktivt. Är detta förutsebart? Är
det förenligt med rättssäkerheten?

Hur är det med skatteplaneringen, Kjell
Johansson? Det finns åtta olika skattesatser i
kapitalbeskattningen. Hur är det med möjligheten
att kvitta underskott i näring mot inkomst av tjänst?
Svara på dessa frågor.
</anforandetext>
<intressent_id>0637939864601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>256537</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09120/#anf105</protokoll_url_www>
</anforande>
