2349384 GH09119 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:119 Tisdagen den 7 juni 1993/94 119 1994-06-07 00:00:00 Registrerat partnerskap m.m. 316D7B0E-7E78-4DAC-8B34-010720C19441 80 TORGNY LARSSON (s) s Fru talman! Som man har noterat tidigare under denna diskussion, har det rått en upphetsad stämning i den allmänna samhällsdebatten under senare tid. Tidningen Dagen ger åtskilliga exempel härpå. Bl.a. stod det vid ett tillfälle att tisdagen den 7 juni kommer en av 1900-talets mest ödesdigra frågor att avgöras i riksdagen. Jag skulle kunna ge flera exempel. Vid något tillfälle jämförde man detta lagförslag med ett förslag som aldrig lades fram -- jag tror att det var för 17 år sedan -- om att incestlagstiftningen skulle delvis tas bort. Det förekommer alltså åtskilliga övertoner i debatten. Det har vi också märkt genom alla de brev och telefonsamtal som jag förmodar att flera av oss har fått. I och för sig är det inte konstigt att frågan om registrerat partnerskap kan väcka känslor till liv, även om de på många håll har gått aldeles för långt. Det är inte konstigt, eftersom frågan berör det grundläggande i den mänskliga naturen, nämligen sexualiteten. Det är naturligt att man mot den bakgrunden såsom ledamot tar sig en extra funderare över hur man skall ställa sig till en sådan här fråga. Anledningen till att jag såsom kristen har bestämt mig för att rösta för utskottets förslag är det faktum att det finns en grupp människor, som är vad man kallar genuint homosexuella. Det är omdiskuterat hur många de är. Det har talats om 1--4 %, men det är ett faktum att de finns i alla länder och kulturer. Det finns överallt en grupp människor, som är homosexuella, oavsett vad vi heterosexuella tycker om detta. Efter samtal med människor som jag känner -- läkare, psykiatriker, präster med lång själavårdserfarenhet och andra -- har jag funnit det angeläget att det införs en lag i enlighet med föreliggande förslag, en lag som ger ökad trygghet och befrämjar stabila relationer. Flera talare här har på ett alldeles utomordentligt sätt beskrivit fördelarna med denna lag. Vi kan som sagt var ha litet olika uppfattning om detta. Jag ser det som tillfredsställande och ställer mig helt bakom förslaget att homosexuella inte skall få adoptera barn. Det finns ytterligare en sak som är värd att notera och som jag inte vet om någon har sagt något om. Lagen innebär inte i det här läget att kyrklig eller frikyrklig vigsel tillåts, utan rättsverkan skall, såvitt framgår av lagen, gälla för registreringsförrättningen. Det får bli kyrkornas egen sak att ta initiativet om en särskild vigselordning skall införas eller om man i stället vill ha ett komplement till registreringsförfarandet i form av något slags välsignelseakt. Jag skulle vilja säga några ord med anledning av att det påstås att kristenheten skulle vara entydigt emot en lagstiftning i denna fråga. Man har bl.a. hänvisat till ärkebiskopen, som ju i stället har uttalat sig för en lag om hushållsgemenskap. I det sammanhanget är det värt att notera att han inte har alla biskoparna med sig, vilket han också påtalar i sin skrivning. Ärkebiskopen säger att han samtidigt har pekat på att man inom kyrkan med samma grundhållning kan komma fram till ståndpunkter som helt eller delvis skiljer sig åt. Det gäller också för biskopskollegiet; alla biskopar kommer inte till samma slutsats i samtliga frågor som behandlas i mitt yttrande. Ärkebiskopen för också ett ganska intressant resonemang där han berör andra frågor som varit föremål för ställningstaganden under århundradens, för att inte tala om årtusendens, lopp: slaveriet, kvinnans ställning, dödsstraffet. När Gustav III ville avskaffa dödsstraffet var hans främsta motståndare prästerna, som hänvisade till Guds ord. I dag, menar ärkebiskopen, är det väl knappast någon som vill försvara dödsstraffet genom att hänvisa till Bibeln. Vidare säger ärkebiskopen att det finns åtskilliga saker som man även som kristen har anledning att ta ställning till men som inte Bibeln kan ha någon erfarenhet av. Paulus kunde inte ta ställning vare sig till artificiell insemination eller kärnkraftsavfall. Fru talman! Jag är övertygad om att det är nödvändigt att stifta den lag som nu har föreslagits. Eftersom tiden är långt gången skall jag inte förlänga debatten ytterligare. Det finns dock några argument som har förts fram som jag finner mycket egendomliga, bl.a. att lagen skulle innebära ett hot mot vår kultur, ge felaktiga signaler och på något underligt sätt påverka heterosexuella att bli homosexuella. Men det kanske mest egendomliga argumentet är att detta berör så få. Jag tycker att bl.a. Elisabeth Persson har svarat på ett alldels utomordentligt sätt, så i det fallet hänvisar jag till vad hon sade för några timmar sedan. Argumentet att lagstiftningen skulle gälla så få tycker jag är mycket egendomligt. Det finns åtskilliga lagar som bara berör ett fåtal personer. Vi har ju för övrigt, fru talman, haft en successionsordning i grundlagen ända sedan början på 1800-talet som bara berör en enda familj. (Applåder) 0552300917200 N 2010-01-01 00:00:00 256294 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09119/#anf80