2349384 GH09119 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:119 Tisdagen den 7 juni 1993/94 119 1994-06-07 00:00:00 Registrerat partnerskap m.m. 8B3DC2EF-557E-4F59-9EB1-4C0AEF6F3334 42 BENGT HARDING OLSON (fp) fp Herr talman! Jag nödgas konstatera att det här är en beklämmande debatt i en djupt mänsklig fråga, som dessutom har föregåtts av en mycket smutsig lobbyverksamhet. Vi kan konstatera att det föreligger en i det närmaste total konfrontation. Det är ''ja'' versus ''nej''. Under ärendets gång har den som försökt hålla någon balans inte kunnat uppfatta det på annat sätt än att det är litet grand av fundamentalisternas krig. Man tar heder och ära av varandra. Man gör det i tal. Man gör det i text. Man gör det i bild. Nu senast har riksdagens samtliga ledamöter drabbats av en ljudkassett från Livets ord. Vi står inför ett olyckligt beslut, oavsett innehåll. Den kommande voteringen kommer att kora vinnaren och stämpla ut förlorarna. Men det är min bestämda uppfattning att det oavsett utgången inte finns några vinnare. Motsättningarna är större än de någonsin har varit, såvitt jag kan erinra mig, mellan två nästan jämstora falanger. Man har lyckats eller misslyckats, beroende på hur man ser det, att skapa en enorm klyfta i denna fråga. Dessutom har lagstiftningsproceduren varit tvivelaktig. Vi har inte haft en vanlig regeringsberedning. I stället har man använt ett riskfyllt snabbspår i utskottet. Jag har en 25--30- årig erfarenhet av juridiken. Jag kan som jurist inte annat än att beklaga överkörningen av lagstiftningens rättssäkerhetsgarant Lagrådet. Om någon annan har mera kompetens att bedöma om man kan köra över Lagrådet eller inte får det stå för vederbörande, men jag anser mig inte själv ha tillräcklig kompetens för att stå bakom en sådan överkörning. Allt det jag har nämnt nu påverkar även folkmajoritetens inställning till partnerskap negativt, vilket borde intressera någon. Ytterst, vilket jag tycker är det värsta av allt, skadas de homosexuellas egen sak. Slutresultatet blir ofrånkomligen att alla blir förlorare efter dagens övning. Jag tycker att detta är ett högt pris. Jag tycker också att det har inträffat helt i onödan. Jag påstår nämligen att det finns en alternativ lösning. Jag har presenterat en sådan i en särsklid motion. Jag har gjort det under allmän motionstid. Mitt förslag innebär en modernisering av nu gällande sambolag för heterosexuella genom tillägg av ett antal nya regler, varav några väsentliga kan vara en ömsesidig underhållsskyldighet och en inbördes arvsrätt. En specialregel skulle kunna ge varje homosexuell i ett parförhållande rätt till registrering av sitt samboförhållande, om denne så vill. Dessutom ligger det då nära till hands, ja, är närmast en självklarhet, att göra en motsvarande modernisering av sambolagen för heterosexuella. Idén och tanken bakom mitt förslag till lagändring var att bibehålla jämställdheten mellan sambor, oavsett om dessa är homosexuella eller heterosexuella, men inte att skapa likställdhet mellan samboende och äktenskap. Min motion maldes tyvärr omsorgsfullt ned i polariseringsprocessen i lagutskottet. Herr talman! Jag vill här avge något av en röstförklaring. Min utgångspunkt är klar: Jag vill att de homosexuellas ställning nu skall förbättras. Jag vill att det skall ske i rättssäkra former. Jag vill inte jämställa homosexuella samboende med äkta makar. Jag ser inget rimligt behov av en lag om hushållsgemenskap. Detta är min utgångspunkt. En ja-röst innebär i dag ett omedelbart jämställande av homosexuellt partnerskap och äktenskap. Det vill jag inte. En nej-röst innebär ingen förbättring under överskådlig framtid. Jag uppfattar nejet närmast som en begravning av hela frågan, och det vill jag inte heller. Att avstå blir då mitt enda resterande alternativ. Detta avstående betyder inte en passiv likgiltighet för homosexuella par och för partnerskapsfrågan. Det innebär i stället ett aktivt ställningstagande till en moderniserad sambolag. Verkligt fri röstning i den här frågan förekommer tydligen endast i Folkpartiet. Det noterar jag inte utan stolthet. Om alla partier hade visat samma öppenhet, hade det lönat sig att yrka bifall till min motion. Avslutningsvis vill jag bara tillägga följande. Med mera öppna sinnen och mindre fanatism borde en större enighet ha kunnat uppnås, kanske t.o.m. genom en proposition. Belöningen skulle ha blivit riklig. Lagen skulle ha fått en fastare rättslig grund. Klyftan mellan människor skulle bli mindre. Vi skulle ha fått en harmoni med den allmänna rättskänslan som skulle vara till fördel för alla -- och jag menar alla. Jag tänker då särskilt på de homosexuella. 0764840691205 N 2010-01-01 00:00:00 256256 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09119/#anf42