<anforande>
<dok_hangar_id>2349384</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:119 Tisdagen den 7 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bostadsdomstolen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6CB2062D-E86E-42F3-8260-70DDA9929AFA</anforande_id>
<anforande_nummer>145</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN MAGNUSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Riksdagen skall snart och efter en
ganska kort debatt besluta att avveckla
Bostadsdomstolen. Domstolen upphör efter nästan
exakt 20 års väl vitsordad verksamhet.

Om riksdagens ledamöter skulle ta ställning till
frågan om domstolens fortsatta verksamhet efter
det arbetsresultat som domstolen har presterat vore
utgången given. Motiveringen för förslaget om
nedläggning är dock en helt annan, nämligen att
domstolen inte fullgör sina uppgifter på ett bra sätt.

Det handlar om principer. Det skall inte finnas
några specialdomstolar. En majoritet av utskottets
ledamöter har ställt sig bakom den principen, och
fort skall det gå. Domstolen försvinner nu på några
veckor.

Därmed kan regeringen utåt säga att den påbörjat
avvecklingen av specialdomstolarna, trots att den
misslyckats att under sin regeringstid lägga fram
förslag om att helt avveckla hyresnämnderna och
arrendenämnderna.

Riksdagen får genom denna proposition möjlighet
att ansluta sig till regeringens principer för
specialdomstolar. Socialdemokraterna avvisar
denna propå och yrkar avslag på hela
propositionen.

Herr talman! Bostadsdomstolens avskaffande är i
dagsläget närmast att likna vid ett bländverk i
förhållande till regeringens ambition att slopa
denna specialdomstol. Specialdomstolens
avskaffande klaras blott och bart genom att en ny
speciallag stiftas. Den speciella lagen möjliggör
skapandet av en speciell domstol inom Svea
hovrätt.

Detta specialarrangemang måste till därför att
regeringen inte kunnat vänta med
ställningstagandet till Bostadsdomstolen till dess att
hela frågan kunnat bedömas. Nu sker förändringen
trots att det är oklart med första instansens roll,
samtidigt som ändringar av avsevärt slag sker i den
materiella hyrslagstiftningen, bl.a. en ny
förhandlingsordning.

Alla anser att den valda lösningen inte är bra.
Regeringen, och givetvis utskottsmajoriteten,
anser att de praktiska olägenheterna med en
delreform inte framstår som särskilt påtagliga.
Lagrådet säger att förslaget kan godtas som ett
provisorium trots att det ofrånkomligen är förenat
med vissa olägenheter.

Detta är förutsättningarna för beslutet om att
avveckla Bostadsdomstolen. Det känns trist att
uppleva hur regeringen med majoritetsmakten
återigen driver igenom ett beslut som många
opponerar sig mot. Särskilt beträffande domstolar
borde breda lösningar eftersträvas.

Socialdemokraterna anser att regeringens
restriktiva syn på specialdomstolar inte är sakligt
motiverad. Varje domstols verksamhet måste
bedömas efter dess egna meriter och inte efter en
stelbent principiell uppfattning.

Intresseledamöternas medverkan i dömandet ger
extra auktoritet åt domstolens avgöranden. De
innebär också snabbare och mer kompetent
prövning av målen.

Den medlande verksamhet som hyresnämnderna
har liksom deras funtion och sammansättning är av
stor betydelse för hyresmarknadens funktionssätt
och parternas tilltro till detta.

I propostionen i detta ärende berörs frågan om
Bostadsdomstolens sammansättning och dennas
förenlighet med kraven i Europakonventionen om
mänskliga rättigheter. I förra veckans debatt om
hyreslagstiftningen påstod den moderate
företrädaren Mikael Odenberg i generella ordalag
att vår hyreslagstiftning medfört att Sverige av
Europadomstolen fällts för kränkning av de
mänskliga rättigheterna.

Man kunde av detta inlägg få intrycket att det var
Bostadsdomstolen som sådan som
Europadomstolen uttalat sig om. Så var emellertid
ingalunda fallet. Det Europadomstolen uttalade sig
om var sammansättningen av Bostadsdomstolen i
ett alldeles speciellt fall. Det man kritiserade
rättades till genom ett riksdagsbeslut redan våren
1991. Den kritiken äger knappast relevans i dagens
debatt.

I anslutning till att Europadomstolen prövade
saken uttalade den också följande: ''På grund av sin
särskilda erfarenhet, förefaller de
lekmannaledamöter som sitter i Bostadsdomstolen
tillsammans med yrkesdomarna i princip vara
utomordentligt väl kvalificerade att delta i
bedömandet av tvister mellan hyresvärdar och
hyresgäster och av de särskilda frågor som kan
uppstå i sådana tvister''. Det är ett bra betyg, som
inte kan tas till intäkt för kritik mot
Bostadsdomstolen.

Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till
reservation 1 till justitieutskottets betänkande 31
för innevarande riksmöte. Under förutsättning att
reservation 1 skulle komma att avslås yrkar jag
också bifall till reservation 2. Om reservation 2
skulle bifallas yrkar jag bifall till reservation 3.
</anforandetext>
<intressent_id>0502770250503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>256359</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09119/#anf145</protokoll_url_www>
</anforande>
