2349384 GH09119 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:119 Tisdagen den 7 juni 1993/94 119 1994-06-07 00:00:00 Reformera riksdagsarbetet 611791F9-F244-4674-9238-AE1C220F85CC 129 EVA ZETTERBERG (v) v Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag till fullo instämmer i det som Bengt Hurtig tidigare har tagit upp och i det som Vänsterpartiet har lyft fram i sin meningsyttring. Jag skall inte upprepa dessa ståndpunkter, eftersom de med all tydlighet har framgått för kammarens ledamöter. Jag vill bara ta upp några andra synpunkter på detta ärende. Jag tänkte börja med frågan om behovet av reformer inom riksdagen. Jag är väldigt glad över Riksdagsutredningen, och jag anser att man har gjort ett mycket gott arbete. I mina ögon är behovet av reformer mycket stort. Daniel Tarschys påpekade att det under senare år har genomförts många förändringar. Jag anser att dessa förändringar är av godo. Det gäller t.ex. öppna utskottsförhör, möjligheten till samlade voteringar och möjligheten att inte förlägga voteringar på kvällarna utom när nöden så kräver det. Men dessa förändringar är inte alls tillräckliga. Det finns ett stort behov av ytterligare reformer. En fråga som har tagits upp i utredningen och i betänkandet gäller slopandet av urtima riksmöte och möjligheten att förlänga riksdagsåret. Jag hälsar det förslaget -- och förhoppningsvis det beslutet i dag -- med stor tillfredsställelse. Enligt min uppfattning är den arbetsordning som råder här i riksdagen i det närmaste omänsklig. Under den korta tid som jag har haft förmånen att vara med här -- tre år -- har jag kunnat konstatera att det är svårt att få riksdagsarbetet och den tid som man här lägger ner på det att gå ihop med det privata livet och familjen. Det har visat sig i det närmaste omöjligt, trots att jag bor här i Stockholm. Det arbete som vi utför här är väldigt hämmat av det faktum att vi under mycket kort tid har att ta fram olika förslag och fatta beslut. För egen del är den här situationen nästan ohållbar. Jag har tolkat det i stor utsträckning så, att eftersom vi är ett litet parti får de enskilda representanterna ta sig an väldigt många frågor. Men vid samtal med andra ledamöter, och inte minst när Ingela Thalén häromveckan gick ut i en stor artikel i Aftonbladet och beskrev sin situation, har jag kunnat konstatera att detta inte alls hänger ihop med att vi är ett litet parti. Denna orimliga arbetsbörda delas av många. Förslaget om en förlängning av riksdagsåret skulle alltså väsentligt kunna förbättra situationen på den här punkten. Fru talman! Jag har betraktat den här frågan utifrån möjligheten att kunna leva ett normalt liv även om man är riksdagsledamot. Jag tycker att det har varit svårt. Men detta har också en politisk aspekt, och det kunde vi se under hösten 1992 då krispaketet antogs. Just frånvaron av urtima riksting gjorde att riksdagen inte kallades in och fick möjlighet att under kort tid debattera de stora och viktiga förslag som då lades fram och som det fanns många synpunkter på. Vikten av att förändra arbetsordningen här i riksdagen gäller både för att kunna leva ett normalt liv och för att få politiska förslag bättre förankrade och bättre diskuterade innan man går till beslut. Fru talman! Jag vill också beröra en motion som behandlas i det här betänkandet. I och för sig förtjänar motionen inte uppmärksamhet men den finns där ändå. Det är en mycket märklig motion som Charlotte Cederschiöld har väckt. Hon har tagit upp de problem som hon ser med att ledamöterna är placerade länsvis och inte utifrån partibeteckning. Enligt Charlotte Cederschiöld leder detta till bytänkande. Jag har väldigt svårt att förstå den synpunkten, och jag har svårt att förstå hur Charlotte Cederschiöld som delar bänk med Barbro Westerholm kan ha så stora invändningar mot den länsvisa placeringen. Jag delar bänk med Henrik S Järrel, och för egen del kan jag säga att jag tycker att det är en fördel med att vara länsvis placerade och med att vi inte sitter samlade i partigrupper. Om man inte kan behålla partidisciplinen och de partimässiga skälen till varför man tycker si eller så i en fråga tror jag inte att det hjälper att man sitter samlat, utan då är det helt andra faktorer som är avgörande. Jag är alltså glad över att utskottet har avstyrkt denna motion. Det är beklämmande att den över huvud taget har väckts. Fru talman! Avslutningsvis skall jag ta upp en motion som jag under tre år i följd har väckt och som har fått en mycket positiv behandling. Man brukar säga att trägen vinner. Vi från Vänsterpartiet har tagit upp frågan om registrering av ledamöters ekonomiska intressen. Och varför har vi gjort det? Ja, det kan naturligtvis vara av intresse för var och en av oss att se hur den ekonomiska situationen för övriga ledamöter ser ut. Men det är inte detta som har varit huvudmotivet. Jag anser att denna fråga har väldigt stor betydelse med tanke på det bristande förtroende som många av oss politiker faktiskt åtnjuter bland det svenska folket. Många anser att vi politiker skor oss på andras bekostnad och att vi inte lever upp till situationen som föredömen på det sätt som vi borde göra i olika avseenden. Jag tror att det är av stor betydelse att det klart och tydligt framgår hur ledamöters ekonomiska situation ser ut och i vilken mån vi ledamöter kan anses vara otillbörligen påverkade av att vi har ekonomiska intressen i en bolagsstyrelse, fackförening eller i något annat sammanhang. Därför blev jag mycket glad när vi första gången fick stöd för vår reservation av socialdemokraterna men nu senast också av enskilda ledamöter -- Inger Lundberg från Socialdemokraterna och Barbro Westerholm från Folkpartiet. Jag hoppas att riksdagen i dag kan fatta ett enhälligt beslut om detta förslag. Man kan säga att detta är en liten fråga, men den är betydelsefull. Om den i någon mån kunde bidra till att höja politikers anseende, vore det mycket bra. 0163254848207 N 2010-01-01 00:00:00 256343 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09119/#anf129