2349382 GH09117 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:117 Fredagen den 3 juni 1993/94 117 1994-06-03 00:00:00 Ny lotterilag 07FE4278-5E7C-4AAC-9FFF-F54C6E74F9D9 93 STIG BERTILSSON (m) m Herr talman! Man talar i vissa sammanhang om att stå inför räkenskapens dag. Om det inte anses opassande, skulle jag vilja säga att vi i det avseendet befinner oss där i dag. Riksdagen behandlar nu frågorna om en ny lotterilag, och det är ämnet för det betänkande som debatteras nu. Nästa ärende på föredragningslistan är försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv. Nu är det dags att summera de politiska partiernas insatser i fråga om att skapa grundläggande förutsättningar för svenskt föreningsliv och för idrotten. Jag vill därför, herr talman, gå tillbaka tre år i tiden till den förra mandatperioden då vi hade en socialdemokratisk regering och en socialistisk dominans i denna riksdag. Vilket är det bestående minnet av vad som hände under den mandatperioden? Jo, herr talman, det är att den svenska idrottsrörelsen, efter beslut i riksdagen, belastades med kostnadskrävande pålagor som på flera sätt kom att bli allvarliga hot mot föreningarnas fortsatta verksamhet. Den socialdemokratiska majoriteten åsåg under hela 80-talet, utan att inskrida, hur föreningslivet fick det allt svårare att finansiera sin verksamhet med eget arbete och egna medel. Allra tydligast kom detta till uttryck i att föreningarna inte på samma sätt som tidigare kunde konkurrera på spel- och lotterimarknaden. Föreningslivet som av tradition till betydande delar har finansierat sin verksamhet med lotterier fick uppleva hur de statliga bolagens konkurrens blev allt hårdare. Spelmarknaden växte. Men föreningslivet med sina enkla lotterier kunde inte behålla sin marknadsandel. Det ideella arbetet gav inte en utdelning som stod i proportion till insatserna. Ovanpå detta slog Socialdemokraterna under sin senaste mandatperiod i regeringsställning till med att moms- och avgiftsbelägga de tjänster som idrotten använder sig av. Det skedde på ett sådant sätt att man räknar med att idrotten i ett enda slag fick ökade kostnader på flera hundra miljoner kronor -- kanske upp till en halv miljard. Idrottsrörelsen, som alltså redan tidigare var hårt ansträngd, gick till stora delar på knäna under den okänslighet som Socialdemokraterna visade inför det ideella arbete som utförs inom den svenska idrotten. Det är ett arbete som om det skulle värderas i löner och pengar skulle kosta 15--20 miljarder kronor per år. Idrottsrörelsens ekonomi blev som en följd av Socialdemokraternas agerande en valfråga 1991. Idrottsrörelsen ställde frågor till de politiska partierna. Genomgående var att Socialdemokraterna inte hade några svar alls. Regeringen duckade och undvek att ge besked trots att man redan då måste ha insett hur bekymmersam situationen blivit. Också vi moderater fick frågor. Vi insåg att vi inte kunde utlova några nya eller ökade bidrag från samhället till idrotten. Det hade ju dittills varit Socialdemokraternas sätt att klara debatten. Vi var för vår del mycket noggranna med att inte utlova några bidrag. Vi visste att vi, om vi fick regeringsmakten, stod inför situationen att ta hand om en sönderfallande och i botten körd ekonomi. Herr talman! Vi lovade annat. Jag vill anknyta till att vi i dag, när den här mandatperioden närmar sig sitt slut, står inför ''räkenskapens dag''. Vad är det som har skett under den gångna borgerligt ledda mandatperioden? Jo, föreningslivets och idrottsrörelsens möjligheter till egenfinansiering håller på att förändras. I dag finns det åter en positiv framtidstro när det gäller ekonomin inom bredden och djupet i den svenska idrottsrörelsen. Vad har då den borgerliga regeringen och denna riksdag gjort? Jo, det finns flera beslut som har lett fram till en förändrad och mera positiv situation. Till att börja med lättades bördan för idrottsrörelsen genom att momsen på bl.a. resor halverades. Det betydde lättnader på i storleksordningen 100 miljoner kronor. Snart tillsatte dessutom regeringen en särskild momsutredare som fick till uppgift att granska effekterna av skatteomläggningen, bl.a. med avseende på idrottsrörelsens situation. Momsutredaren knöt till sig expertis från Riksidrottsförbundet. Tyvärr -- och det tyckte jag då var en besvikelse -- visade det sig vara svårt att skapa särregler för idrotten. Idrottsrörelsen uttalade då att man inte ville ha några egna specialregler. En del åtgärder kunde emellertid vidtas. Ett viktigt beslut som skapade rättvisa var att tillhandahållande och upplåtelse av lokaler för idrott kunde momsbefrias. Det gällde bl.a. bowling och till vissa delar simning och golf. Detta ledde till momslättnader på några tiotal miljoner kronor för idrottsrörelsen. Det stod emellertid klart, herr talman, att de ökade inkomsterna till idrotten måste komma från det område som de av tradition kommit ifrån, dvs. spel och lotterier. Ett tydligt exempel som var under uppsegling var Bingolotto. Flera gånger hade vi moderater i debatten sagt att idrotten och föreningslivet naturligtvis kan bli framgångsrika på lotterisidan igen, detta under förutsättning att vi med hjälp av attraktiva spel och lotterier ger dem möjlighet till att konkurrera. Bingolotto är det mycket påtagliga beviset för hur rätt vi hade. Efter ett par års utbyggd verksamhet omsätter Bingolotto nu över 2 miljarder kronor och ger ett överskott till föreningslivet på ca 1 miljard kronor. Bingolotto är också, herr talman, ett typexempel på hur effektivt föreningslivet kan vara när dess medlemmar sätts på fötter. Det är ju inte genom politikers insatser, utan genom en god idé som utvecklats av idrotten och dess förgreningar, som i dag alla pengar från Bingolotto strömmar in till det föreningsliv som deltager i arbetet. Äran av Bingolottos tillkomst skall alltså inte tillskrivas oss som arbetar politiskt utan personer som Gert Eklund i Göteborg samt dem som arbetar tillsammans med honom och den kände mannen, ''Loket'', m.fl. Det är emellertid så, herr talman, att Bingolotto sannolikt inte lever för evigt. Dessutom behövs nya och kompletterande spelmöjligheter. I valrörelsen 1991 lovade vi moderater att föreningslivet och idrotten skulle få en ökad del av den växande spelmarknaden. Den föregående regeringen hade tillsatt en lotteriutredning. Den utredningen fick efter valet 1991 utvidgade arbetsmöjligheter. Det är, herr talman, till icke obetydliga delar som vi i dag ser resultatet av denna utrednings arbete. Vi fick också, det vill jag understryka, i valrörelsen 1991 uppleva hur Socialdemokraterna misstrodde de uttalanden som vi gjorde från Moderaternas sida. Dessutom vantolkade man å det grövsta de möjligheter och löften som vi gav. När vi talade om möjligheter som också krävde egna arbetsinsatser inom föreningslivet tolkade Socialdemokraterna det i debatten som att Moderaterna utlovat miljardbelopp i bidrag till idrotten. Socialdemokraternas talesman i utskottet, Anders Nilsson, tillhörde dem som utgöt sig i sådana ordalag. Den socialdemokratiska kritiken är emellertid inte trovärdig; det kan jag strax visa exempel på. Inom föreningslivet inser man i dag att det är besparing, omprövning och hushållning som gäller. Föreningarna förstår naturligtvis att när kommuner sparar inom åldringsvård, skola och barnomsorg, blir det också besparingar på fritidens och idrottens område. Något annat vore inte trovärdigt. De socialdemokratiska utfallen har emellertid fortsatt, trots detta. För mindre än en månad sedan har utskottets ordförande, socialdemokraten Åke Gustavsson i par med Gunnar Hofring, som är partiets talesman i idrottspolitiska frågor, i debattartiklar hävdat att Moderaterna bedriver vad man kallar falskspel på detta område. Det skulle därför, herr talman, med facit i hand efter tre borgerliga regeringsår, vara intressant att be Socialdemokraterna redovisa vari detta omtalade falskpel består. Jag har därför några frågor till Socialdemokraterna. Består falskspelet i att statens anslag till idrotten har ökat under det första året under denna period och därefter kunnat hållas oförändrat, trots besparingar i statens budget på andra områden? Jag tror inte att Socialdemokraterna kan hävda det. Eller består det i att föreningslivet har kunnat utveckla Bingolotto till en succé? Knappast inte! Det har nämligen blivit miljardinkomster till föreningslivet också beroende på att de statliga spelbolagen tvingats hålla igen med konkurrerande spelformer. Eller består falskpelet i att föreningslivet i och med dagens beslut kommer att få ansvar för och inkomster från de nya spelformer som införandet av automatspel innebär? Knappast är det så heller. Automaterna beräknas nämligen ge intäkter till folkrörelserna i storleksordningen några 100 miljoner kronor, detta sett i ett längre perspektiv. Eller består falskspelet i att vinstmöjligheterna nu förbättras i föreningslivets traditionella spel och lotterier genom bl.a. ökade möjligheter till penning- och värdepappersvinster? Nej sannerligen! Inte heller i det fallet kan Socialdemokraterna tala om falskspel. Vad består falskspelet då i? Kan det möjligtvis vara det som jag avser att återkomma till i debatten om finansutskottets betänkande FiU24, nämligen frågan om ifall svenskt föreningsliv äntligen skall få möjlighet att förvärva AB Tipstjänst, som det består i. Det är ett gammalt önskemål från framför allt idrottens sida som därmed äntligen går i uppfyllelse. Ökade intäkter beräknas det att bli till de nya ägarna. Jag avser att återkomma till detta. Man jag tror inte att man kan tala om annat än att också detta kan bli något bra för idrotten och för föreningarna. Till sist, Anders Nilsson m.fl., består falskspelet i att bingoskatten avskaffas? En sådan förändring ger föreningslivet minskade kostnader på ca 70 miljoner kronor per år. Nej, inte heller där går det att hitta något falskspel, herr talman. Eftersom talesmannen för utskottet tidigare mer detaljerat redovisat betänkandet, behöver jag inte ytterligare belysa innehållet i de förslag som utskottet nu lägger fram. Däremot torde det efter denna genomgång stå klart för alla och envar att något falskspel inte står att finna från vår sida. Även om vi är många som gärna sett att ännu fler av Lotteriutredningens förslag hade kunnat förverkligas redan nu, vill jag understryka att föreningslivet och idrotten nu får intäkter från spelmarknaden som med råge uppfyller det som vi i valrörelsen 1991 talade om. Herr talman! Det är därför med glädje som jag i dag yrkar bifall till kulturutskottets betänkade om en ny lotterilag. Samtidigt yrkar jag avslag på samtliga reservationer, dvs. Socialdemokraterna två reservationer. Det är faktiskt så, herr talman, att det parti som under tre år högljutt har talat om moderat falskspel och om förväntningar som inte har uppfyllts har faktiskt ingenting att komma med i form av egna förslag. Efter tre år i opposition står Socialdemokraterna nu fullständigt nakna i dessa frågor. Det kommer, herr talman, allra tydligast till uttryck i att det enda som Socialdemokraterna nu föreslår, utöver att de biträder regeringens och utskottets förslag, är att man vill tillsätta nya utredningar. Det vill man i en situation där det är angeläget att idrotten och föreningslivet får möjlighet till ökade intäkter från spel och lotterier. I denna situation återkommer Socialdemokraterna med krav på nya utredningar. Tala om feg- och falskspel! Rött kort och utvisning är vad det socialdemokratiska agerandet förtjänar! Herr talman! Det är genomarbetade och väl förankrade förslag som vi i dag har att ta ställning till. Vallöftena håller på att uppfyllas! 0893605406218 N 2010-01-01 00:00:00 256154 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09117/#anf93