<anforande>
<dok_hangar_id>2349382</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:117 Fredagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ny lotterilag </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D6B85EA1-DBB7-41BF-8988-CD970C2A6713</anforande_id>
<anforande_nummer>89</anforande_nummer>
<talare>ANDERS NILSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är några frågeställningar jag
skulle vilja att Rose-Marie Frebran belyste litet
mera. När vi resonerar om ägarkretsen i det enda
företag, bolag eller den konstellation som kommer
att få tillskottet, försäkrar Rose-Marie Frebran att
ägarkretsen måste se till att även andra
organisationer får möjlighet att ta del av
överskottet. Det är klart att det går att ta med
sådant i regler. Men det kan bli många som står
utanför ägarkretsen. Hur är det med deras
inflytande? Rose-Marie Frebran anför att de får ta
emot de pengar -- möjligen allmosor, möjligen
något mera -- som ägarkretsen behagar dela ut.
Men hur är det med deras inflytande? Vad jag
förstår blir det inget alls.

Den lösning som ni föreslår, Rose-Marie Frebran,
är klart monopolistisk. En tillståndsgivare skall få
bedriva spelen. Det är bara en som skall ha
monopol. Det måste väl vara en korrekt
beskrivning?
</anforandetext>
<intressent_id>0177639310807</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>256150</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09117/#anf89</protokoll_url_www>
</anforande>
