<anforande>
<dok_hangar_id>2349382</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:117 Fredagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ny lotterilag </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>EA663F80-FF7C-4285-BC04-43BB14072E25</anforande_id>
<anforande_nummer>87</anforande_nummer>
<talare>ANDERS NILSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Lotterilagstiftningen i vårt land
förändras av och till, liksom annan lagstiftning.
Som regel föregås förändringarna av utredningar.
Så småningom fattas beslut i riksdagen.
Genomgående i lagstiftningsproceduren på
lotteriområdet har varit att utredningarnas förslag
har varit mera genomgripande än
regeringsförslagen och de slutliga avgörandena i
riksdagen. Regering och riksdag har varit mer
försiktiga i reformarbetet än utredningarna varit.
Så var fallet när det gällde den utredning som
''Farsan'' Sandberg gjorde i mitten eller slutet av 80-
talet, och så är även fallet nu.

Dagens förslag innebär höjningar av
penningvinsterna på olika håll i lotterivärlden, men
inte så kraftiga som utredningen föreslog. Dagens
förslag öppnar möjligheter för automatspel, men
inte i den utsträckning som utredningen önskade.
Dagens förslag innehåller begränsningar i teknik
och i regelsystem för automater som utredningen
inte angav. I dagens förslag säger man nej till de
synpunkter på och förslag om kasinospel som
utredningen hade.

Vi intar alltså en försiktig attityd. Från
socialdemokratisk sida har vi i dag, med ett
undantag, ställt oss bakom den avvägning som
regeringen gjort. Jag vill emellertid säga att det
enligt min mening finns skäl att tro att
lotterilagstiftningen inom en inte alltför avlägsen
framtid kommer att ses över igen. Det finns flera
skäl till denna min tro. Dels är den tekniska
utvecklingen mycket snabb, dels är
uppfinningsrikedomen när det gäller att hitta på
nya lösningar inom lotteriområdet mycket stor.

Vi avvisar i utskottets betänkande, som därvidlag
följer regeringens förslag, utredningens tankar om
att tillåta skicklighetsautomater på land, men vi gör
det med den motiveringen att det finns skäl att
avvakta utvecklingen vad gäller värdeautomater.
Det är då underförstått att det kan visa sig finnas
skäl att ompröva frågan.

Till värdeautomaterna, som enligt förslaget skall
tillåtas på land, är ganska stora förhoppningar
knutna. Jag tror att det finns skäl att vara litet
försiktig med de förväntningarna. Det förslag som
nu föreligger innebär att värdeautomaterna
kommer att vara tillåtna enbart på näringsställen
som har någon form av utskänkningstillstånd. På en
del av dessa ställen uppstår en konkurrens med
redan befintliga kasinon och Black-Jack-spel.
Dessutom tillåts inte några penningvinster från
värdeautomaterna, inte ens relativt små summor.
Vidare är vinstmöjligheterna i de egentliga
lotterierna större än vad som föreslås när det gäller
värdeautomaterna.

Allt detta sammantaget gör att man har anledning
att vara försiktig i förväntningarna på vad de här
automaterna kan ge i form av vinster för
anordnarna. De uppräknade skälen gör att det kan
finnas anledning att anta att lagstiftningen på
lotteriområdet relativt snart behöver ses över igen.
Det som vi nu gör blir då ett steg på vägen.

Vi har avgivit en s-reservation i utskottet i frågan
om tillståndsgivningen för spel på värdeautomater.
Det hänger samman med förslaget om att försälja
AB Tipstjänst till föreningslivet. Denna fråga ligger
inom finansutskottets område men berör också
ställningstagandet till lotterilagstiftningen.

Regeringens förslag på denna punkt är mycket
oklart. Det har emellertid under
utskottsbehandlingen blivit klart att
regeringspartierna föreslår att endast ett tillstånd
för spel på värdeautomater skall ges. Det är detta
som vi vänder oss emot. Vi har såvitt jag förstår en
stor enighet över alla partigränser om att
överskottet av spelet på värdeautomater
huvudsakligen skall gå till det lokala föreningslivets
barn- och ungdomsverksamhet.

Detta förutsätter att alla föreningar och
organisationer som har sådan verksamhet skall
kunna få del av detta överskott och såvitt jag
förstår, om de så finner intressant, även vara med i
ägarkretsen. Det förutsätter enligt vår mening
också att nya föreningar och folkrörelser skall
kunna komma med. Folkrörelsesveriges geografi är
inte konstant utan förändras undan för undan, och
det måste vara möjligt för nya folkrörelser att
komma in i detta sammanhang i den mån som de
bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

Det kan faktiskt också finnas föreningar och
organisationer som har sådan verksamhet men som
av någon anledning väljer att stå utanför samarbete
i just den konstellation av ägare av tillståndet som
kan uppstå. Det kan t.o.m. finnas folkrörelser som
inte vill ha inkomster från spel och dobbel. Det kan
finnas många olika sammanslutningar i
Folkrörelsesverige som rimligen ändå bör
tillförsäkras en rättvis del av de pengar som ges till
folkrörelserna.

Genom majoritetens förslag att bara ett enda
tillstånd att handha värdeautomatspel skall ges
stängs denna väg. Vi menar att lagförslaget borde
öppna möjligheterna att bevilja mer än ett tillstånd
för spel på värdeautomater. Det finns sannolikt
ingen som helst risk för att det här skulle bli en
mycket stor flora av sådana tillstånd.

Vi har i vår reservation uttalat att antalet tillstånd
bör vara begränsat. Anledningen härtill är att det
fordrar investeringar av mycket stor omfattning för
att sätta i gång sådant här spel. Vi menar att alla
de fördelar som utskottsmajoriteten anger på s. 14
i betänkandet med att bevilja endast ett tillstånd
gäller i precis samma omfattning i ett läge där ett
par eller några tillstånd beviljats.



Det är alltså ungefär samma sak som att vi kan
räkna med att det blir seriösa, stabila
organisationer som har möjlighet att bedriva den
här verksamheten. Risken för missbruk är inte
större med vårt förslag.

Det innebär att vi också i reservationen säger att
det är folkrörelserna som bör få koncession på de
nya spelen, men sedan är det folkrörelserna själva
som bör avgöra om de skall bedriva verksamheten
i egen regi eller samarbeta med andra. Det är de
som bör avgöra detta, inte staten.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till
reservationerna 1 och 2 i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0177639310807</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>256148</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09117/#anf87</protokoll_url_www>
</anforande>
