2349382 GH09117 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:117 Fredagen den 3 juni 1993/94 117 1994-06-03 00:00:00 Strandskydd m.m. 0CA59979-21EC-4C38-90F6-55B51EB640B4 3 MONA SAINT CYR (m) m Fru talman! I ett halvt sekel, runt räknat, har vi haft ett strandskydd i vårt land till förmån för rörligt friluftsliv och allemansrätt. I motsvarande mån har äganderätten inskränkts, då lagen efter 1974 förbjudit bebyggelse och anläggningar närmare vatten än 100 meter. Jag minns hur het och segdragen diskussionen var i min egen hemkommun då översiktsplanen första gången skulle antas. I en glesbygd med rik tillgång på mark, vacker natur och med mer är 200 sjöar var och är kommunen till ytan länets tredje största kommun i Östergötland. Men det bor bara nio invånare per kvadratkilometer. Vi har frikostigt kunnat dela med oss av denna natur till svenska och utländska turister. Många är t.ex. de stockholmare som har sommarhus hos oss. Vi har emellertid belagts med ett utökat strandskydd på upp till 300 meter på ansenliga sträckkilometer kring våra tre största sjöar, dvs. utöver vad lagen föreskriver. Självfallet slår vi vakt om vår generösa och vackra natur. Men faktum är att vi inte behöver så rigorösa restriktioner. Vi är kapabla att med lokal kunskap, kännedom och hänsyn hantera bygglovsärenden på ett mer flexibelt sätt än vad som hittills varit möjligt. Det rikstäckande skyddet kunde mycket väl ske genom ett statligt strandnaturskydd, som föreslås i motion Jo622, samtidigt som kommunen bevakar det rörliga friluftslivets intressen. Vi välkomnar därför den ändring av lagstiftningen som regeringen föreslagit som ett steg på vägen dit. Generella förbud innebär alltid en stelbent tillämpning som inte tar hänsyn till vårt långa lands variationer. Sveriges kommuner har redan tidigare fått ta över en hel del ansvar på miljöområdet. Den nu föreslagna förändringen ligger helt i linje med detta tänkande. Våra kommuner är också mogna att ta på sig detta vidgade ansvar. Många års erfarenhet av skyddsbestämmelserna visar på att instrumentet generellt förbud varit alltför trubbigt. Man kan dessutom förutse att de förändringar som nu föreslås också kommer att innebära en möjlighet till positiv utveckling för samhällen som hamnat i stagnation. Möjligheter för människor att slå sig ned i natursköna områden innebär också ett bevarande av öppna landskap och en levande landsbygd. Differentierade strandskyddsbestämmelser och kommunala översiktsplaner öppnar för mångfald för såväl människor som natur. Mot bakgrund av det sagda yrkar jag bifall till utskottets hemställan. Fru talman! Jag vill i dag dessutom passa på att tacka alla riksdagskolleger för samarbete, samvaro, tankeutbyten och åsiktsbrytningar i olika utskott under mina år i Sveriges riksdag. Tack. 0110548017702 N 2010-01-01 00:00:00 256066 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09117/#anf3