2349381 GH09116 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni 1993/94 116 1994-06-02 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:149 om marknadsekonomi och demokrati interpellationsdebatt DC9F7AC3-9259-4236-8EBE-9297C09D7B15 69 JOHAN LÖNNROTH (v) v Herr talman! Jag vill tacka Widar Andersson för att han har upprepat en interpellation av denna typ. Jag ställde för inte så länge sedan själv en interpellation till statsministern om den moderna informationsteknologin. Beroende på ett antal omständigheter blev debatten inte riktigt av. Jag var delvis inne på samma frågeställning som Widar Andersson är i denna interpellation. Jag vill börja med att hålla med Widar Andersson om att statsministern gärna blandar ihop begreppen. Han skiljer inte på marknadsekonomi och kapitalism. Han ser inte att också privata intressen kan hota både demokratin och en effektiv ekonomi. Statsministern säger i svaret att 80-talets dåliga reallöneutveckling är en följd av att ''marknadsekonomin sätts på undantag''. Det är ett ganska fantastiskt påstående. Det handlar ju om ett decennium då Moderaterna fick se stora delar av sitt eget program förverkligade: avvecklad valuta- och kreditreglering, sänkta skatter för höginkomsttagare, privatisering. De som köpte fastigheter i London och Bryssel för svindlande belopp och de banker som lånade ut pengar utan säkerhet och som sedan skattebetalarna fick rädda -- var det verkligen ett resultat av att marknadsekonomin satts på undantag? Var det inte snarare ett resultat av en naiv tro på att marknaden klarar allt själv? I november i en interpellationsdebatt diskuterade vi den nya informationsteknologin. Sedan dess har det hållits ett antal tal, dels av statsministern själv, dels av USA:s vicepresident Al Gore, som anses vara en av de stora ideologerna på detta område. I ett tal i januari betonade Al Gore samhällets ansvar för att privata intressen inte skall ha makten över den moderna teknologin och förhindra allas tillgång till den. Han talar också om att man måste fördela teknologin, så att de som inte har något, ''have-not'', också får ta del av den. Också statsministern har hållit tal, vid Ingenjörsvetenskapsakademiens jubileumssymposium i februari. Då ville Carl Bildt se den nya informationsteknologin som ett tecken på ''kollektivismens successiva borttynande'' och på den ''marknadsekonomiska revolutionen''. Men jag tycker faktiskt att statsministern återigen hugger i sten. Internet, det system som Carl Bildt använder när han skickar elektroniska brev till Bill Clinton, har sitt ursprung i statliga beställningar. Det har, som författaren Lars Gustafsson påpekat i ett inlägg i Svenska Dagbladet, inte någon ägare eller styrelse. Det har byggt på samarbete -- kalla det gärna kollektivistiskt -- mellan engagerade människor och organisationer med mycket små inslag av vinstintressen. Carl Bildt torde själv ha märkt hur svårt det är att få marknadsmekanismen att fungera på detta område i t.ex. diskussionerna om ifall det skall tas betalt för att hämta information från Statsrådsberedningens databank. Ibland är det nödvändigt att ta strid med starka särintressen för att återupprätta marknadsekonomin, säger Carl Bildt också i svaret. Det kan jag instämma i. Men Bildt väljer aldrig sina exempel från sina egna ideologiska vänner i det privata näringslivet. Det var något som Adam Smith förstod. Han talade om att kapitalister aldrig kan träffas i ett gathörn utan att de börjar konspirera mot marknaden. Är statsministern exempelvis inte oroad över att en man med dominerande ägande i italiensk privat-TV har blivit kollega till honom i Italien? Är det möjligen ett problem att en svensk mediekoncern håller på att lägga under sig en mycket stor del av den svenska mediemarknaden? Kan det vara ett problem för demokratin att några stora kapitalplacerare kan slå undan benen för varje regeringsplan för den ekonomiska politiken? Finns det över huvud taget ett samband mellan demokratins problem och den privatkapitalistiska maktutövningen? 0586690122908 N 2010-01-01 00:00:00 255947 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf69 2349381 GH09116 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni 1993/94 116 1994-06-02 00:00:00 Utbildning och forskning DAB7B891-514D-48CA-9F44-B1DF0555E56B 69 FÖRSTE VICE TALMANNEN Jag hemställer att de övriga talarna är snälla och håller sig till den anmälda taletiden. Vi har alldeles för mycket kvar på agendan för att kunna dra över den anmälda taletiden. N 2026-05-29 09:40:06 256047 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf69