<anforande>
<dok_hangar_id>2349381</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:149 om marknadsekonomi och demokrati</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>DC9F7AC3-9259-4236-8EBE-9297C09D7B15</anforande_id>
<anforande_nummer>69</anforande_nummer>
<talare>JOHAN LÖNNROTH (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vill tacka Widar Andersson för att
han har upprepat en interpellation av denna typ.
Jag ställde för inte så länge sedan själv en
interpellation till statsministern om den moderna
informationsteknologin. Beroende på ett antal
omständigheter blev debatten inte riktigt av. Jag
var delvis inne på samma frågeställning som Widar
Andersson är i denna interpellation.

Jag vill börja med att hålla med Widar Andersson
om att statsministern gärna blandar ihop
begreppen. Han skiljer inte på marknadsekonomi
och kapitalism. Han ser inte att också privata
intressen kan hota både demokratin och en effektiv
ekonomi.

Statsministern säger i svaret att 80-talets dåliga
reallöneutveckling är en följd av att
''marknadsekonomin sätts på undantag''. Det är ett
ganska fantastiskt påstående. Det handlar ju om ett
decennium då Moderaterna fick se stora delar av
sitt eget program förverkligade: avvecklad valuta-
och kreditreglering, sänkta skatter för
höginkomsttagare, privatisering. De som köpte
fastigheter i London och Bryssel för svindlande
belopp och de banker som lånade ut pengar utan
säkerhet och som sedan skattebetalarna fick
rädda -- var det verkligen ett resultat av att
marknadsekonomin satts på undantag? Var det inte
snarare ett resultat av en naiv tro på att marknaden
klarar allt själv?

I november i en interpellationsdebatt diskuterade
vi den nya informationsteknologin. Sedan dess har
det hållits ett antal tal, dels av statsministern själv,
dels av USA:s vicepresident Al Gore, som anses
vara en av de stora ideologerna på detta område. I
ett tal i januari betonade Al Gore samhällets ansvar
för att privata intressen inte skall ha makten över
den moderna teknologin och förhindra allas
tillgång till den. Han talar också om att man måste
fördela teknologin, så att de som inte har något,
''have-not'', också får ta del av den.

Också statsministern har hållit tal, vid
Ingenjörsvetenskapsakademiens
jubileumssymposium i februari. Då ville Carl Bildt
se den nya informationsteknologin som ett tecken
på ''kollektivismens successiva borttynande'' och på
den ''marknadsekonomiska revolutionen''. Men jag
tycker faktiskt att statsministern återigen hugger i
sten.

Internet, det system som Carl Bildt använder när
han skickar elektroniska brev till Bill Clinton, har
sitt ursprung i statliga beställningar. Det har, som
författaren Lars Gustafsson påpekat i ett inlägg i
Svenska Dagbladet, inte någon ägare eller styrelse.
Det har byggt på samarbete -- kalla det gärna
kollektivistiskt -- mellan engagerade människor och
organisationer med mycket små inslag av
vinstintressen. Carl Bildt torde själv ha märkt hur
svårt det är att få marknadsmekanismen att fungera
på detta område i t.ex. diskussionerna om ifall det
skall tas betalt för att hämta information från
Statsrådsberedningens databank.

Ibland är det nödvändigt att ta strid med starka
särintressen för att återupprätta
marknadsekonomin, säger Carl Bildt också i
svaret. Det kan jag instämma i. Men Bildt väljer
aldrig sina exempel från sina egna ideologiska
vänner i det privata näringslivet. Det var något som
Adam Smith förstod. Han talade om att kapitalister
aldrig kan träffas i ett gathörn utan att de börjar
konspirera mot marknaden.

Är statsministern exempelvis inte oroad över att en
man med dominerande ägande i italiensk privat-TV
har blivit kollega till honom i Italien? Är det
möjligen ett problem att en svensk mediekoncern
håller på att lägga under sig en mycket stor del av
den svenska mediemarknaden? Kan det vara ett
problem för demokratin att några stora
kapitalplacerare kan slå undan benen för varje
regeringsplan för den ekonomiska politiken? Finns
det över huvud taget ett samband mellan
demokratins problem och den privatkapitalistiska
maktutövningen?
</anforandetext>
<intressent_id>0586690122908</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255947</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf69</protokoll_url_www>
</anforande>
<anforande>
<dok_hangar_id>2349381</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildning och forskning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DAB7B891-514D-48CA-9F44-B1DF0555E56B</anforande_id>
<anforande_nummer>69</anforande_nummer>
<talare>FÖRSTE VICE TALMANNEN</talare>
<parti></parti>
<anforandetext>Jag hemställer att de övriga talarna är snälla och
håller sig till den anmälda taletiden. Vi har alldeles
för mycket kvar på agendan för att kunna dra över
den anmälda taletiden.
</anforandetext>
<intressent_id></intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-05-29 09:40:06</systemdatum>
<systemnyckel>256047</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf69</protokoll_url_www>
</anforande>
