2349381 GH09116 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni 1993/94 116 1994-06-02 00:00:00 JAS-projektet 840E9FC0-C698-4E54-83EA-F5E1696E00B5 47 STURE ERICSON (s) s Herr talman! Ett enhälligt försvarsutskott ger i betänkandet FöU10 försvarsministern och regeringen en svidande kritik för allt det som utelämnats i regeringens skrivelse 1993/94:179 om JAS-projektet. I skrivelsen tas bara upp huvudpunkterna i JAS- kommissionens rapport om haveriet. Om den utvärderingen råder det ingen oenighet. Vi är också överens om att möjligheterna att framgångsrikt genomföra JAS-projektet tekniskt och ekonomiskt kan bedömas som goda. Eftersom även regeringspartiernas representanter står bakom utskottstexten har kritiken mot bristerna i regeringens skrivelse klätts i hovsam språkdräkt. I sak är den dock mycket hård. Försvarsutskottet utgår från att regeringen i fortsättningen ger en fullständig behandling av projektet och att den därutöver fortlöpande informerar riksdagen i viktigare delfrågor, t.ex. beväpning och ekonomi. Därmed skärps regeringens rapportskyldighet, som tidigare gällt den årliga skrivelsen. Huvudkritiken i den gemensamma utskottsskrivningen gäller att regeringen inte redovisat den ekonomiska kris som drabbat projektet. Nu skriver utskottet att det under beredningen av regeringens skrivelse ''blivit varse ekonomiska problem i JAS-projektet''. Utskottet refererar JAS-kommissionen, som pekat på en sannolik fördyring fram till år 2002 med 5--6 miljarder. Chefen för flygvapnet har direkt till utskottet redovisat en bristande kompensation för valutaförändringar på drygt 700 miljoner under budgetåret 1994/95 och en total brist under resten av 90-talet på närmare 4 miljarder. Detta har regeringen helt enkelt förtigit i sin skrivelse till riksdagen. Försvarsministern stod t.o.m. här i talarstolen för några veckor sedan -- den 4 maj -- och förnekade emfatiskt att det fanns några ekonomiska problem kring JAS-projektet. Vi som ville ha en sakdiskussion kring miljardproblemen framställde han med sin vanliga självförhävelse som okunniga och mindre vetande. När dessa uttalanden ställs mot det betänkande som riksdagen nu debatterar framstår försvarsminister Anders Björck som en bluffmakare och humbug. Det handlar om ett medvetet försök att vilseleda riksdagen. Anders Björck kan inte skylla på att han inte visste. De militära staberna har vid flera tillfällen under våren tagit upp frågan skriftligt och muntligt med departementet. Men Anders Björck har inte velat ta i frågan. Detta var det uttalade skälet till att den högsta militärledningen för en dryg månad sedan vände sig direkt till riksdagen med sina ekonomiska bekymmer. Anders Björck, och med honom eventuellt hela regeringen, trodde tydligen att man skulle kunna mörklägga denna obehagliga fråga till efter valet. Frågans dimensioner framgår av ett uttalande i Svenska Dagbladet den 24 maj av en hög officer vid planeringsavdelningen i det militära högkvarteret: ''Försvarsministern är uppenbarligen beredd att lämna ett begynnande konkursbo efter sig.'' Anders Björck borde naturligtvis ha varit här i dag för att stå till svars inför riksdagen för de uttalanden som han gjorde den 4 maj. Men han väljer att smita undan -- till Gotland sägs det. Ett enhälligt utskott avrundar sitt betänkande med tre raka och hårda pekpinnar riktade mot Anders Björck: För det första skall regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning av hur JAS-ramen avses utvecklas. För det andra skall regeringen lämna förslag om hur priskompensationssystemet bör förändras samt om hur planeringssystemet bör anpassas för att harmonisera med sättet att budgetera. För det tredje skall regeringen informera riksdagen om andra delfrågor i projektet, t.ex. om beväpningen. I vår reservation talar vi socialdemokrater litet mera klarspråk än vad regeringspartiernas representanter i utskottet ville vara med om. Vi konstaterar att regeringen i fråga om JAS- projektets finansering har försökt dölja väsentlig information och att detta skapar onödig partipolitisk splittring kring vårt största statliga industriprojekt någonsin. Det är ju ändå riksdagen som måste ställa upp för att man skall klara av de finansieringsproblem som har uppstått till följd av att regeringens ekonomiska politik havererade på hösten 1992. Det finns i princip bara två sätt att klara av problemet. Det ena är att minska utgifterna, och det andra är att skaffa fram fyra nya miljarder under 90-talet och ytterligare några under åren efter sekelskiftet. Flygvapenchefen har inför utskottet pekat på att han, om det inte kommer fram nya pengar, måste lyfta ut väsentliga delar ur JAS-ramen, t.ex. radarjaktroboten, varnings- och motmedelsutrustningen och spaningskapseln. Om man gör så drastiska förändringar blir JAS inte det bidrag till luftförsvaret som det var avsett att bli, och vi skulle nog också tvingas skrinlägga planerna på att kunna sälja planet till Österrike och till en del andra intresserade. Frågan om hur vi skall klara av att under 1990-talet ta fram ungefär 4 miljarder för att fullfölja JAS- projektet som planerat berör naturligtvis i högsta grad även andra delar av försvaret än flygvapnet. Vi vet att marinen under de senaste två åren har skaffat sig ett underskott på 800 miljoner och att armén har så ont om pengar att man tvingas sälja beredskapsolja för att kunna finansiera det högprioriterade luftvärnet. Mot den bakgrunden kan man förstå den höga officer på högkvarterets planeringsavdelning som konstaterade att Anders Björck tänker lämna ett begynnande konkursbo efter sig. Riksdagen har två gånger under senare år begärt en redovisning från regeringen kring anskaffningen av en radarjaktrobot för JAS 39 Gripen. Det är en stor och komplicerad fråga som handlar om mycket pengar, minst 5 miljarder. Anders Björck har struntat i riksdagens uppmaningar att rapportera och redovisa och står nu i begrepp att under sommaren helt på egen hand skriva under ett köp av JAS-planets huvudbeväpning. Detta gör han utan att riksdagen har fått den begärda redovisningen. För Anders Björck räcker det tydligen att han har den formella fullmakten att sätta sitt namn under ett kontrakt. Anders Björck har inte bara underlåtit att informera försvarsutskottet. Han har också inför försvarsberedningen, som är en något mindre grupp än utskottet, under maj klart och tydligt felinformerat om den aktuella upphandlingen av radarjaktroboten. Vi är några ledamöter som på bakvägar har fått vetskap om att regeringen har begärt in nya offerter. Det förändrar villkoren för upphandlingen på ett mycket radikalt sätt. Dagens industri hade i går en stor artikel om saken. Jag avstår från att kommentera artikeln, eftersom den innehåller information som borde vara kvalificerat hemlig. Anders Björcks agerande när det gäller inköpet av radarjaktroboten undergräver möjligheterna att bevara en bred partipolitisk uppslutning bakom JAS-projektet. Min uppmaning till Anders Björck och regeringen är att man skall låta bli att underteckna ett robotköp före valet. Frågan är inte beredd på ett tillfredsställande sätt, och den rymmer en lång rad utrikespolitiska, försvarspolitiska och industripolitiska ställningstaganden som får stora återverkningar under en mycket lång tid framöver. Frågan bör därför vila till efter valet. Det finns ingenting som tvingar oss att fatta ett snabbt och förhastat beslut. De senaste offerterna lär gälla till årsskiftet och de tidigare offerterna ännu längre. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen. 0413600182607 N 2010-01-01 00:00:00 255925 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf47