2349381 GH09116 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni 1993/94 116 1994-06-02 00:00:00 Lag om genetiskt modifierade organismer F671FC83-105A-4788-8353-9C2F81872400 4 LENNART DALÉUS (c) c Fru talman! Vi tror ibland att förändringar i världen sker genom att kloka beslut fattas i riksdagen eller i andra parlament och att det är det som är avgörande för vilken riktning utvecklingen tar. Det är inte alltid på det sättet, för samhällets utveckling beror ju ofta på andra faktorer. Dit brukar man räkna det som kallas för de vetenskapliga och tekniska sprången. Jag tror att datatekniken har spelat en stor roll för samhällets utveckling på gott och ont. Det var ett tekniskt språng som innebar väldigt mycket för det moderna samhället. På liknande sätt är det naturligtvis med kärnklyvningen och kärntekniken. Vi fick hotet om ett globalt kärnvapenkrig, och vi fick möjligheterna att utvinna energi med stora risker genom en ny teknik. Detta har förändrat världen. Fru talman! Jag tror att gentekniken eller, som det riktigare borde heta, biotekniken kommer att innebära en större förändring än vad både datatekniken och kärntekniken sammantaget har inneburit. Jag tror att den nya tekniken i grunden kommer att förändra världen och samhällets utveckling, också detta på gott och ont. Den rymmer så väldigt mycket, men utgår på något underligt sätt från samma små byggstenar som bygger upp arvet. Vare sig det är människans, växternas, djurens eller rent av bakteriernas arv bygger det på samma fyra byggstenar som skapar generna. Med dessa byggstenar kan man alltså klippa och klistra numera. Man kan ändra generna, få insyn i generna, och man kan få insyn i arvet. Man kan få insyn i människans genetiska arv samt i växternas, djurens och bakteriernas arv. Just genom möjligheten att flytta egenskaper mellan olika organismer står vi inför en närmast revolutionerande utveckling. Starka egenskaper kan flyttas från en växt till ett djur och tvärtom. De egenskaper, som t.ex. växtförädlare under århundraden har arbetat för att åstadkomma, blir enklare att överföra med den moderna gentekniken. Som redan har berörts finns det också vissa risker med detta. Vi har sett hur man redan har lyckats manipulera ekosystem genom att flytta en organism från en plats på jorden till en annan. Flyttningen av kaninerna till Australien, fru talman, är ju det klassiska exemplet. Det stökade till sig litet i ekosystemet när man flyttade dit en organism som inte fanns där från början. Den flyttades dit och skapade oreda, bl.a. därför att den inte hade några naturliga fiender. Nu står vi inför en situation, där människan är på väg att släppa ut hundratals, tusentals, tiotusentals nya organismer på jordens yta -- organismer som inte har funnits här tidigare. Då kan man säga att det är ointressant att veta med vilken teknik detta sker. Skulle det ha varit annorlunda om människan kunde ha förändrat det genetiska arvet på annat sätt och flyttat ut det i naturen? Ja, därför att detta nu sker med väldigt hög hastighet, med precision och i mycket stor omfattning -- åtminstone ser vi en utveckling framför oss som kan innebära en mycket stor omfattning. Då är det självklart att samhället måste sätta ramar och gränser samt ange mål för den här verksamheten. Ramarna och målen skall rymma såväl etik, omsorg och miljö som naturligtvis också omsorg om forskningens berättigade krav på att söka kunskap samt hänsyn till de krav som kan komma från ett näringsliv som utnyttjar de nya kunskaperna och landvinningarna. Fru talman! Den här frågan har tidigare inte hanterats på det sättet i den svenska debatten och i det svenska arbetet. Först under de senare åren har diskussionen kommit i gång på allvar. Den lagstiftning som vi står i begrepp att fatta beslut om i dag har i mycket sitt ursprung i ett engagemang som Centerpartiet har visat i dessa frågor. Vi har under ett antal år drivit krav på att samhället skall ta sig an bioteknikfrågorna eller, som de nu har kommit att heta, genteknikfrågorna. Det skedde bl.a. i den genteknikberedning som avslutade sitt arbete för något eller några år sedan. Dessbättre kom det också till uttryck i den miljöskyddskommitté vars arbete just nu är inne i sin avslutningsfas. Fru talman! Jag skall inte söka strid på det området. Det glädjer mig att det har skett en förskjutning hos de övriga politiska partierna i riktning mot den åsikt som Centerpartiet har företrätt i debatten. Jag vågar säga att vi i dag kan glädjas åt resultatet av denna förskjutning och åt ett ökat samförstånd. Det material som Genteknikberedningen lade fram kunde -- om jag uttrycker mig försiktigt -- korrigeras i det arbete som så småningom redovisades i Miljöskyddskommittén. Det var rätt forum för att föra fram kravet på en sammanhållen lagstiftning och en myndighet, en organisation eller en kropp, som kunde ta ett övergripande ansvar för samhällets hantering av genteknik och bioteknikfrågorna. Fru talman! Jag är glad över att den här förskjutningen kunde ske. Jag är glad över att det gick att på det här sättet i dag nå fram till ett beslut som ligger väl i linje med den regeringsförklaring som den nuvarande regeringen avgav vid sitt tillträde. Där klargjorde man att det skulle till en lag som reglerar en ansvarsfull hantering av genteknik. Man kan naturligtvis diskutera några av de reservationer som finns fogade till betänkandet, men jag vill gärna säga att de inte på något sätt är avgörande. Inga-Britt Johanssons redovisning här i dag visar att det numera finns samförstånd i de här frågorna. Inga-Britt Johansson talade om att socialdemokraterna ville ha en större uppgift för den nu föreslagna gentekniknämnden som skulle ligga mer i linje med Hybrid-DNA-delegationens arbetsuppgifter. Jag tror inte att det är något problem. Den gentekniknämnd som nu föreslås kommer att visa sig väl så kraftfull i sitt arbete. Inga-Britt Johansson borde snarare se på hur hennes partikamrater har skött de arbetsuppgifter som Hybrid-DNA-delegationen har med avseende på att vara försiktig i användningen av den nya tekniken och det nya arbete som följer med gentekniken. Inga-Britt Johansson menade att det skulle göras en utvärdering kring sekelskiftet. Jag tror att det kommer att ske naturligt. Gentekniken och biotekniken kommer att ta stora språng framåt bara under de närmaste åren. Det innebär att gentekniken och biotekniken förs in som en vital del i samhällsdebatten när det gäller växter och djur och självklart också när det gäller människan. Det här är ett första steg som tas mot en tydlig hantering av genteknikfrågorna som berör växter och djur. Jag är övertygad om att det kommer att tas många kraftfulla, tydliga steg från samhällets sida de närmaste åren för att sätta ramarna och ange målen för en av de stora frågor som kommer att beröra samhället många år framåt. Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan. 0200003128803 N 2010-01-01 00:00:00 255882 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf4