2349381 GH09116 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni 1993/94 116 1994-06-02 00:00:00 Lag om genetiskt modifierade organismer 2A84210E-2A8E-4B45-8451-7DD1E851B0F5 3 CARL G NILSSON (m) m Fru talman! Gentekniken är en av vår tids mest revolutionerande nyheter. Det låter kanske dramatiskt, men det är faktiskt så. Med gentekniken kan man nämligen på ett helt annat sätt än tidigare ändra levande organismer. Detta öppnar perspektiv som vi i dag bara kan ana oss till. Liksom en gång med datatekniken står vi på tröskeln till en häpnadsväckande utveckling. Jag vill först i några enkla ordalag beskriva vad genteknik egentligen är för någonting. Alla levande organismer består av olika gener. De olika generna ger skilda egenskaper. Gentekniken gör det möjligt att välja ut en gen som har en särskild egenskap, t.ex. motståndskraft mot kyla, och flytta över den genen från den ursprungliga organismen till en annan organism. På det sättet kan man programmera om mottagaren av genen så att den också får den aktuella egenskapen, motståndskraft mot kyla. Tekniken sätter egentligen inga gränser för detta. Man kan flytta gener från en sorts växt till en annan sorts växt eller från en växt till ett djur. Det är alltså möjligt att t.ex. flytta en gen från en tall till en fisk, om man nu skulle ha något intresse av det. En organism som har ändrats genom genteknik brukar kallas genetiskt modifierad organism. Möjligheten att på det här sättet ändra och programmera om levande organismer innebär att vi kan lösa många svårigheter runt om i samhället. Jag vill särskilt påpeka att vi kan få fram bättre och billigare läkemedel, vi kan komma till rätta med miljöproblem, vi kan skapa växter och djur med bättre livskraft och hälsa. Det här är bara några exempel på hur vi kan använda gentekniken gör att bygga en bättre framtid. Samtidigt aktualiserar gentekniken grundläggande etiska frågor om människans rätt att påverka djur och natur. Det säger sig självt att det måste finnas gränser för vad gentekniken kan få användas till. En oetisk användning skall naturligtvis inte få förekomma. Dessutom är det en allmän uppfattning att det finns en risk för att gentekniken kan hota människors hälsa och miljö. Vilka risker innebär det för den ekologiska balansen och den biologiska mångfalden om man släpper ut gentekniskt ändrade växter och djur? I dag kan ingen svara säkert på frågan. Det finns naturligtvis anledning att vara försiktig, även om det hittills inte har rapporterats några skador. Det gäller alltså att hitta en god balans mellan de olika synpunkter som gör sig gällande. Det är nödvändigt att samhället har en viss kontroll över användningen av gentekniken. Samtidigt får kontrollen inte lägga några hinder i vägen för en nyttig forskning och utveckling. Det är i allra högsta grad väsentligt att det finns goda förutsättningar i Sverige för en omfattande och bred forskning på genteknikområdet. Det är angeläget att Sverige också i framtiden kan upprätthålla ett gott forskningspolitiskt klimat. Tänk bara på vilken betydelse våra framgångsrika läkemedelsföretag och läkemedelsindustrin har! Riksdagen skall i dag fatta beslut om en lag om genetiskt modifierade organismer. Lagen skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1994. Fru talman! I den föreslagna lagen har en förnuftig avvägning gjorts av de olika aspekter som gör sig gällande. Det skall inte döljas att detta är en kompromiss -- en god kompromiss, tycker jag. I vissa frågor finns det skilda intressen. Att det här är en bra kompromiss visas av inte minst det faktum att alla politiska partier, som Inga-Britt Johansson sade, är överens om att vi skall anta förslaget till lag. Det är bara på några enstaka punkter som de socialdemokratiska utskottsledamöterna har ansett att det måste reservera sig. Lagen innebär att Sverige införlivar två EG- direktiv om gentekniken och att våra regler därmed kommer att stå i samklang med vad som gäller inom EU. Att vi får samma regler som EU är ett betydelsefullt framsteg, som inte minst gynnar den svenska industrin. Den lag som nu skall antas reglerar användningen av genetiskt ändrade organismer, dvs. mikroorganismer, växter och djur vars genetiska material har ändrats med genteknik. Lagen är utformad som en ramlag med vissa grundläggande regler. De mer detaljerade bestämmelserna kommer att ges senare i specialförfattningar som beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen kommer att bestämma. Lagen innehåller klara och tydliga regler för hur genteknisk verksamhet skall bedrivas, och den utgör ett effektivt men obyråkratiskt kontrollsystem. Först och främst innebär lagen att all genteknisk verksamhet skall bedrivas med försiktighet. Den som använder gentekniken skall alltid ta etiska hänsyn. Detta gäller laboratorieanvändning, utsättningar i miljön och produktion av gentekniska produkter. Lagen innehåller inte några generella krav på tillstånd för forskning eller för ren laboratorieanvändning, men den ger ändå regeringen möjlighet att besluta om sådana föreskrifter. Men det får i så fall bara ske om det verkligen behövs av hälso- ller miljöskyddsskäl. Däremot krävs tillstånd för sådana verksamheter som skulle kunna vara farliga eller som kan ifrågasättas av etiska skäl. Det krävs tillstånd för att man skall få släppa ut genetiskt ändrade organismer i naturen. Om den gentekniska verksamheten innebär faror för naturen, får tillstånd inte ges. Verksamheten skall dessutom bedrivas etiskt för att ett tillstånd skall få lämnas. En speciell restriktivitet skall iakttas när det gäller gentekniskt ändrade djur. Likaså krävs tillstånd för att man skall få sälja varor som innehåller gentekniskt ändrade organismer, t.ex. vissa livsmedel. Ansökan om tillstånd skall prövas av olika fackmyndigheter som redan i dag har hand om motsvarande kontroll, t.ex. Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Vid sidan av dessa fackmyndigheter inrättas genom lagen en särskild nämnd, Gentekniknämnden. Nämndens verksamhet skall vara rådgivande, dvs. att den skall yttra sig om de etiska bedömningar som skall göras enligt lagen. Den skall också samråda med de olika fackmyndigheterna när det gäller utfärdandet av specialförfattningar. Gentekniknämnden skall bestå av framstående forskare och ledamöter som från andra utgångspunkter kan bidra till de bedömningar som nämnden skall göra. Det står i betänkandet att de ledamöter som skall svara för den vetenskapliga kompetensen skall utgöra ett starkt inslag. Fru talman! Våra förhoppningar om en bättre framtid bygger på och förutsätter en dynamisk utveckling av teknik och vetenskap. Som jag sade inledningsvis kan vi med gentekniken komma att lösa många problem runt om i samhället och drastiskt förbättra våra levnadsvillkor. Samtidigt är det viktigt att gentekniken används på ett etiskt godtagbart sätt, inte minst för att den nya tekniken skall bli allmänt accepterad. Den föreslagna lagen om genetiskt modifierade organismer innebär en god avvägning av de olika synpunkter som gör sig gällande. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till hemställan i betänkande JoU29. 0929270135300 N 2010-01-01 00:00:00 255881 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf3