2349381 GH09116 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni 1993/94 116 1994-06-02 00:00:00 Lag om genetiskt modifierade organismer B5F4E0DB-ABED-4635-944C-3A004EBEFC82 17 INGER HESTVIK (s) s Herr talman! Jag kommer kanske inte att vara lika positiv som föregående talare, som har rosat gentekniklagen. Jag tycker att lagen borde ha begränsats till de krav som ställs i EES-avtalet. Man borde ha låtit bli att införa en längre gående lagstiftning för Sverige än för det övriga EES- området. Gentekniken är, som mycket riktigt har framhållits, en av de stora utmaningarna för framtiden. Med genteknik får vi möjligheter att komma till rätta med flera av mänsklighetens stora sjukdomsgissel. Vi får möjlighet att förbättra försörjningen och att minska belastningen på miljön. Det är ett område som har en utvecklingspotential som kan ge oss arbetstillfällen och en möjlighet att behålla vår svenska välfärd. Samtidigt innebär gentekniken att man kan göra ingrepp i vad som kanske är livets kärna. Det väcker naturligtvis stor oro hos många människor. Oron blir inte mindre av att området är sakligt svårgenomträngligt och kräver stora faktakunskaper. Vi får inte låta känslorna skena i väg med oss. Vi måste ta både genteknikens möjligheter och oron inför den nya tekniken på allra största allvar. Regering och riksdag har här ett stort ansvar. Det bekymmersamma är att varken regeringen eller jordbruksutskottet tar det ansvaret. Trots att både forskare och företrädare för industrin har uttryckt en stark oro för att den nya lagens utredningskrav när det gäller innesluten användning kommer att verka hämmande på forskningen och trots att utskottet i betänkandet medger att utredningskravet i 5 § kan bli onödigt betungande eller hämmande för forskningen, nöjer man sig med att hänvisa till möjligheten att göra undantag när lagen skall tillämpas. Enligt min mening skall riksdagen när den stiftar lagar också precisera omfattningen och inte onödigtvis skapa osäkerhet om lagens tillämpning. Tolkningen av de grundläggande principerna får inte överlåtas till regering eller myndigheter. Hur kommer regeringen t.ex. att tolka formuleringen i lagens 3 § om att den ''får meddela föreskrifter om undantag''? Det blir ju beroende av vilken regering och vilka regeringsmedlemmar som vi har. Blir det EU:s undantag som kommer att styra? Tycker vi i Sverige i så fall att det är bra? Jag anser inte att motionerna, som det uttryckts i betänkandet, blivit delvis tillgodosedda. Jag menar att utskottet helt enkelt har struntat i att ta hänsyn till dem. Gentekniknämnden har av regeringen bedömts som så viktig att dess existens nu regleras i lagen. Enligt min mening är det då logiskt att Gentekniknämndens ansvar, befogenheter och sammansättning likaledes föreskrivs i lagen. Att som nu föreslås överlämna till regeringen att meddela föreskrifter för nämnden medför en risk för att nämnden inte kan verka på ett självständigt sätt mot regering och myndigheter. En av nämndens uppgifter är att vara larmklocka om något område inom gentekniken, nationellt eller internationellt, kan ifrågasättas ur etisk eller humanitär synpunkt. En annan uppgift gäller information till allmänheten om genteknikens utveckling och hur den påverkar människor i rollen som medborgare och konsument, som arbetstagare men också som arbetsgivare. Sådan information behövs för att intresset för och debatten rörande bioteknik och genteknik skall hållas vid liv. När det gäller nämndens sammansättning är det viktigt att förstå att nämndens trovärdighet måste vara hög både i forskarvärlden och hos allmänheten. Den måste -- precis som Genteknikberedningen föreslagit -- ha företrädare för forskare, för myndigheter och för riksdagen liksom också för industri, arbetsliv, konsumenter och folkrörelser. Vi hade fått kravet på denna breda sammansättning av Gentekniknämnden tillgodosett, om lagen hade inneburit att Hybrik-DNA-delegationen skulle ändra namn till Gentekniknämnden. Det är just detta krav som framförs i den socialdemokratiska reservationen nr 2. Vi får nu en lag som medför att vi införlivar två EG- direktiv om genteknik i svensk rätt. Det naturliga och enkla hade varit att hela lagen fick träda i kraft vid samma tidpunkt, nämligen den 1 januari 1995. Det är därför något förvånande att både regering och utskott vill att delar av lagen skall träda i kraft redan om en knapp månad. Man undrar: Varför denna brådska? Man får intrycket att vi lever i helt laglöst land på detta område, och så är ju inte fallet. Vi har en bra kontroll -- även om den kan bli bättre -- på både forskning och industriell användning. Herr talman! Som avslutning vill jag gärna ha sagt att det är beklagligt att det arbete som lagts ned i Genteknikberedningen inte har fått ett större genomslag i lagstiftningsarbetet. Underlaget för beredningens ställningstagande har ändå utarbetats av landets främsta experter på bioteknik- och genteknikområdet liksom också på det etiska området. Trots den tvivelaktiga behandling genteknikfrågorna fått i det lagförslag som vi nu behandlar, nöjer jag mig med att yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen nr 2. 0575287564902 N 2010-01-01 00:00:00 255895 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf17