<anforande>
<dok_hangar_id>2349381</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09116</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:116 Torsdagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>116</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildning och forskning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>79151915-FEDE-46E4-9600-CB49C0C92E2E</anforande_id>
<anforande_nummer>120</anforande_nummer>
<talare>STEFAN KIHLBERG (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi har dess värre inte lyckats riva så
många väggar och tak i det politiska systemet som
vi skulle vilja. Däremot skall jag villigt erkänna att
vi ibland har lyckats åstadkomma saker som inte jag
heller är särskilt stolt över. Men i dessa mörka
stunder tröstar jag mig med att syftet är gott.

Visst vill vi spara och gneta, men samtidigt vill jag
understryka att om man sparar och gnetar på
investeringarna är risken att man inte har den
framtid som man vill satsa på. Att spara på den
typen av investeringar som dessa satsningar innebär
är kanske inte det allra klokaste.

Vi har i stället pekat på ett antal andra områden,
inte minst i vår motion med anledning av
kompletteringspropositionen. Det finns ett antal
områden där vi inte skär av våra band med
framtiden utan i stället skär i en våldsam
överkonsumtion. Det kan gälla
socialförsäkringssystemen, flyktingpolitiken eller
organisationsbidragen. Det finns många ställen där
det finns mycket pengar att hämta, och där man
inte riskerar att slå undan fötterna på sig själv.
</anforandetext>
<intressent_id>0846623992109</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255998</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09116/#anf120</protokoll_url_www>
</anforande>
