<anforande>
<dok_hangar_id>2349380</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09115</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:115 Onsdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>115</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C156389D-91E9-497A-9413-CA6E5754FF33</anforande_id>
<anforande_nummer>72</anforande_nummer>
<talare>LENNART ROHDIN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Bo G Jenevall har ju tidigare i
debatten urskuldat sig med att man inte kan sätta
sig in i precis hur mycket som helst, och det har jag
förståelse för. Visst kan det vara bra med
rationalisering, även om det ordet många gånger
används som täckord just för centralisering. Men
om man läser Lantmäteri- och
inskrivningsutredningens principbetänkande och
studerar vad den som lagt fram utredningens
förslag skriver, finner man att denne inte kan
redovisa några skäl utifrån
inskrivningsverksamheten vilka på något speciellt
tungt sätt talar för en förändring.

En rationalisering måste väl utgå från
verksamhetens behov och skall inte grundas på
något som är störande i ett slags
ovanifrånperspektiv. Det har varit det
grundläggande skälet till att man vid upprepade
tillfällen har försökt att renodla verksamheten i
domstolarna och lyfta ut
inskrivningsverksamheten. Så länge verksamheten
själv inte föranleder ett behov av förändringar är
det inte en rationalisering att centralisera.
</anforandetext>
<intressent_id>0789744347006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255777</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09115/#anf72</protokoll_url_www>
</anforande>
