2349380 GH09115 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:115 Onsdagen den 1 juni 1993/94 115 1994-06-01 00:00:00 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. 82A6A7A0-995A-4911-B0DA-4BCB736853B9 67 LEIF BERGDAHL (nyd) nyd Herr talman! Det är tydligen dags att redovisa bevekelsegrunder för olika ställningstaganden. Det kan väl vara bra att man gör det någon gång. För min del startade det hela med att jag fick reda på att avstyckning av en tomt kostar inte mindre än 12 000 kr. Först trodde jag inte att det var sant. Jag ringde därför upp Lantmäteriverket och talade med vice generaldirektören -- generaldirektören var inte anträffbar. Jag frågade hur det kan komma sig att det kostar så fruktansvärt mycket -- det rör sig ju om oerhört stora belopp. Själv var jag med om en avstyckning på 50-talet, och då var det fråga om hundralappar. Sett till prisutvecklingen har priserna på lantmäteriområdet stigit kraftigare t.o.m. jämfört med klippning hos frisör. Det hela nystades alltså upp. Det här tyckte jag var en mycket intressant fråga. Man håller på med en omorganisation av hela systemet. Jag undrade för mig själv: Kan det här månntro leda till att det blir billigare för folk? Vi är ju till för att tillvarata folkets intressen. Det är inte fråga om att organisera hit eller dit, utan det är alltså svenska folket som vi företräder. Det enda man pratar om, i alla fall är det så i Norrbotten, är att det är så dyrt med Lantmäteriets tjänster. Svenskt lantmäteriväsende har mycket stolta traditioner. Jag har studerat kartor från Tyskland, och det visar sig att det är över svenska områden som det egentligen finns riktiga kartor från 1600- och 1700-talet. Lantmäteriet är en organisation som i stor utsträckning har kunnat vidmakthålla ett mycket decentraliserat kontorsnät, vilket har stor betydelse för befolkningen. Man känner lantmätaren och vet hur denne tänker. Lantmätaren förstår folks synpunkter när de går till denne. Det här har varit ett komplement till fastighetsbildningsverksamheten. Framgångsrikt har en uppdragsverksamhet utvecklats för de små och medelstora kommunerna. Den här utvecklingen har skett i enlighet med statsmakternas inriktning. Jag menar att det i dag finns behov av att tydligare skilja mellan myndighetsutövning och uppdragsverksamhet. De övergripande principerna i propositionen i detta avseende tycker jag är bra. Jag tillstyrker på den punkten. Vidare konstaterar jag med stor tillfredsställelse att man beträffande omorganisationen, såvitt jag förstår efter att ha haft samtal med olika personer som är insatta i dessa frågor, i huvudsak kan behålla det decentraliserade kontorsnätet. Men det är viktigt att man beaktar att synergierna i dagens system i största möjliga utsträckning kan bevaras och att genomförda regionalpolitiska satsningar ges möjlighet till fortsatt utveckling i enlighet med de mål som har satts upp. Den utvärdering som gjordes inom ramen för Lantmäteriets fleråriga anslagsframställning 1994 visar på att gjorda satsningar har fungerat väl. På många orter i glesbygden har det varit väldigt betydelsefulla satsningar -- exempelvis Kiruna, Luleå, Lycksele, Ånge och Karlskrona nämns i detta sammanhang. Jag konstaterar att det med dagens utveckling inom informationsteknologin finns stora möjligheter till ytterligare spridning av Lantmäteriets s.k. statsuppdrag -- dvs. produktion av kartor och medverkan i geografiska databaser. Man kan här tala om lämplig spridning, produktion, lagring, àjourhållning och distribution av geografisk information samt om drifts- och distributionsuppgifter inom fastighetsdatasystemet. Här finns det stora samordningsfördelar att vinna om t.ex. sådana databaser samlokaliseras med det planerade miljödatacentrumet i Kiruna. Nu kommer vi alltså in på Norrbotten. Lantmäteriet i Norrbotten bedriver tillsammans med Swede Survey verksamhet i Murmanskregionen, i Karelen, i Archangelskområdet och på Kolahalvön. Samarbetet mellan Tornedalen och Ryssland är inte något nytt. Mina förfäder var birkarlar. En av dem hade affärsverksamhet inom ett område som sträckte sig ända upp till Kolahalvön och Murmanskområdet. Det är alltså mycket gamla traditioner som nu har återupptagits. Tydligen är det, som Bo G Jenevall här nämnde, fråga om så stora möjligheter i framtiden att vi kan medverka till att få ordning på det ryska systemet när det gäller lantmäteriväsendet. Sammanfattningsvis tillstyrker jag propositionen. Jag tycker att förslagen är bra. Jag hoppas att det här leder till något lägre priser för människor. Inte vet jag om det går, men man kunde väl se över detta och undersöka om det inte går att förenkla förfarandet. Det viktiga är att inriktningen bör vara att med hjälp av modern informationsteknologi ytterligare sprida arbetet med det s.k. statsuppdraget. En sådan spridning bör ske så att man därmed stöder en fortsatt utveckling av en decentraliserad lantmäteriorganisation för både myndighets- och uppdragsverksamhet. Dessutom skall regionalpolitiskt betydelsefulla organisationsdelar ges en regional styrning. Där tycker jag att man skall överväga att bolagisera denna uppdragsverksamhet regionalt, så att man kan styra det här från de olika länen. 0931691314703 N 2010-01-01 00:00:00 255772 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09115/#anf67