<anforande>
<dok_hangar_id>2349380</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09115</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:115 Onsdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>115</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2FB2DE3C-BFA1-4421-960F-19A099E46835</anforande_id>
<anforande_nummer>27</anforande_nummer>
<talare>LARS STJERNKVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag gör ett nytt försök att ställa en rak
och enkel fråga till Ny demokrati. Först vill jag bara
befria Dan Eriksson i Stockholm från en del myter.

Jag är inte för monopol. Det försökte jag säga i mitt
första inlägg och jag upprepar det gärna nu.
Dessutom är jag inte för att man kollektivt
bestämmer alla hyror, tvärtom. Jag tycker att i den
mån som enskilda kan förhandla fram bättre
resultat än vad man kollektivt har kommit fram till,
skall de ha den friheten. Jag vill stärka och utvidga
den. Däremot vill jag ha ett tak för hur mycket man
kan höja hyrorna med. Det är en väldig skillnad.

Men det var inte på de punkterna som jag var
nyfiken på vad Dan Eriksson tycker, för det vet jag
nämligen, utan vad jag ville veta är: På vilket sätt
bidrar det här beslutet till att vi får mindre krångel,
mindre byråkrati, enklare regler, dvs. på vilket sätt
överensstämmer beslutet med det som åtminstone
jag trodde var Ny demokratis politik?
</anforandetext>
<intressent_id>0477298899511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255732</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09115/#anf27</protokoll_url_www>
</anforande>
