<anforande>
<dok_hangar_id>2349380</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09115</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:115 Onsdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>115</dok_nummer>
<dok_datum>1994-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lokal demokrati </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>513708A3-7DCF-422E-85CD-F09CC758AE1F</anforande_id>
<anforande_nummer>137</anforande_nummer>
<talare>OLA KARLSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag förstår inte riktigt vad Catarina
Rönnung är rädd för, eller varför hon är rädd för att
medborgare i en kommun skall få säga vad de vill i
en folkomröstning efter ett folkinitiativ. Om de
politiska partierna och partisystemet fungerar som
de skall och kanaliserar viktiga frågor, kommer inte
några folkinitiativ att behöva tas. Med Catarina
Rönnungs modell försvinner möjligheten för
medborgarna att begära en folkomröstning när det
politiska systemet inte klarar att hantera
situationen. Därför innebär den föreslagna
modellen en klar förbättring jämfört med
dagsläget.

</anforandetext>
<intressent_id>0464639640213</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255842</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09115/#anf137</protokoll_url_www>
</anforande>
