2349380 GH09115 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:115 Onsdagen den 1 juni 1993/94 115 1994-06-01 00:00:00 Lokal demokrati 2148459C-63F6-4E04-B936-BD129EB4B20F 125 BENGT KINDBOM (c) c Herr talman! Centern har sedan lång tid tillbaka haft ett betydande ansvar i kommuner och landsting, och det leder oss här i riksdagen till att aktivt slå vakt om den kommunala verksamheten och den lokala självstyrelsens former. Årtionden av centralisering inom den kommunala sektorn har medfört att politikerna kommit allt längre bort från människors vardag. Politikerna har dessutom blivit färre och färre, och allt fler människor känner sig främmande inför det politiska beslutsfattandet och de politiska partierna. I ett sådant läge växer byråkratin och överblicken går förlorad. Om den kommunala självstyrelsen, som är basen för den lokala demokratin, inte tillgodoser kraven på närhet och kontakt mellan medborgare och valda representanter och partier, bör kommundelning vidtas, något som den nuvarande regeringen inte avvisar men som socialdemokraterna historiskt inte velat acceptera. Men det gäller inte bara kommunernas storlek yt- ller invånarmässigt. Det skall också finnas förtroendevalda som kan hålla kontakten med medborgarna och inte själva vara inlåsta i den kommunala byråkratin. Till detta återkommer jag. Först några kommentarer till de senaste årens förändringar av kommunallagstiftningen. Som vi skriver i Centermotionen har vi efter hand kunnat se fler och fler av Centerinitiativen förverkligade. Själv hade jag förtroendet att delta i 1988 års kommunallagskommitté under ordförandeskap av Hans Gustafsson. Vi har inte helt eniga i alla frågor. Dock var det inte vi som föreslog den avreglering av den kommunala nämndorganisationen som sedan blev den socialdemokratiska regeringens förslag. Kommittén har inte heller ansvar för den trendsättning som förekommit från Kommunförbundet m.fl. när det gäller köp- och säljmetoder, sammanslagning av nämnder m.m. Det fanns vissa Centerreservationer vid utredningens betänkande, och jag finner nu att tankarna i dessa blir förverkligade. Det gäller exempelvis möjligheten till öppna nämndsammanträden, en lag om förfarandet vid kommunala folkomröstningar och möjligheterna att kontrollera och följa upp verksamhet som överlåts till annan huvudman. Vi skriver i en motion som behandlas i dagens betänkande att olika typer av entreprenader, självförvaltning och brukarmedverkan aldrig kan ersätta det politiska ansvar som partier och förtroendevalda representanter i vår demokrati skall utöva. Vi tog i en reservation också upp de anställdas representanters närvaro i nämnder och styrelser. Vi noterar att förslagen i den proposition som nu föreligger medför en begränsning i denna närvarorätt. Jag vill också kommentera offentlighetsprincipen och meddelarfriheten. Det gäller att de regler som finns också tillämpas och att kommunala beslutsfattare tar detta till sig. Det är bra att civilministern kommer att bredda informationen till de anställda och till den kommunala organisationen. Jag vill påstå att i den mån kommunalt förtroendevalda inte känner till detta beror det på en brist hos de partier som de representerar. Reglerna är klara. Justitieombudsmannen har gjort ett flertal klara uttalanden om att yttrandefrihetslagstiftningen gäller på det kommunala området. Herr talman! Jag återkommer till frågan om de förtroendevalda och kontakten mellan de förtroendevalda och medborgarna. Inom Centern anser vi att en levande demokrati i hög grad bygger på denna kontakt, kanaliserad i direkt kontakt med förtroendevalda eller genom de politiska partierna. Partierna måste, inom parentes sagt, dessutom hela tiden förnya och utveckla sitt arbete, eftersom de är en så vital del av en levande lokal demokrati. Efter det att Anders Svärd och jag hade väckt Centermotionen K59 kom uppgifter om att antalet förtroendevalda har minskat efter 1991 års val, alltså under innevarande mandatperiod. Detta faktum har vi inte tagit upp i den motionen men påpekat flera gånger tidigare. Det finns visserligen debattörer och kanske också partier som menar att det saknar betydelse hur många förtroendeuppdrag det finns. Vi i Centern delar inte den uppfattningen. Ett mindre antal förtroendevalda minskar möjligheten för många att låta sig väljas till kommunala förtroendeuppdrag, och då minskar representativiteten. Då minskar också möjligheten att upprätthålla en levande kontakt med medborgarna. Som en del av EU-debatten förs diskussioner om både det demokratiska underskottet i EU och närhetsprincipen. Jag brukar sällan åberopa tidningsartiklar i debattinlägg, men i går fanns en artikel på ledarsidan i Expressen med rubriken ''Demokratin på skuggsidan''. Den tar just upp förhållandet mellan medborgarna, deras intressen i lokalsamhället, kontra de politiska beslutsorganen, som inte tar hänsyn till de lokala frågorna. Återigen vill jag peka på en av reservationspunkterna i 1988 års utredning, den om direktval av lokala organ, en åtgärd som jag tycker seriöst bör prövas. När vi i Centern föreslog en utvärdering och uppföljning av den lokala demokratin, var det därför att det behövs en samlad genomgång av demokratifrågorna. Kommunallagen får inte bli ett lappverk, utan då och då måste man titta på helheten. Att begränsa uppföljningen till enbart en utredning om de förtroendevaldas arbetsvillkor är enligt konstitutionsutskottet för snävt. Jag delar helt den uppfattningen. Jag tycker att det är bra att KU har kunnat samla sig kring Centerns krav på en samlad uppföljning och utvärdering av de kommunaldemokratiska frågorna. Självklart måste en sådan uppföljning följas av krav på åtgärder för att stärka den lokala demokratin, inte kosmetiska sådana som ökad information, särskilt ordnade debatter etc., för det finns enligt min mening bara en koppling som gäller -- med ansvar följer engagemang. Det måste alltid finnas något reellt att besluta om för de förtroendevalda. Delegationsreglerna får då inte vara heliga. Likaså bör fler beslutsfora finnas. Det håller inte att jämföra kommunen med ett aktiebolag. Den kommunala självstyrelsen är mycket mer. I ekonomiskt kärva tider är det alltför lätt att finna stöd för kravet på att minska den demokratiska organisationen i stället för att utnyttja den för att förankra och göra de rätta besparingarna. Ett antal år har den kommunala diskussionen handlat om att minska detaljregleringarna i den kommunala sektorn. Även detta bör ifrågasättas. Regler eller frihet är inte till för de förtroendevaldas och den kommunala organisationens skull, utan de är till för invånarna i respektive kommun. Herr talman! Efter att under 20 år i riksdagen ha tagit del i arbetet för att försvara den kommunala självstyrelsen och detta är mitt sista riksdagsinlägg i denna fråga, vill jag uttrycka tillfredsställelse över att konstitutionsutskottet har behandlat motionen från Anders Svärd och mig på ett positivt sätt. Centerpartiet kommer även fortsättningsvis att bevaka den uppföljning och utvärdering som skall ske och ta de initiativ som erfordras för att slå vakt om den kommunala självstyrelsen, så att vars och ens möjlighet att vara delaktig i de gemensamma offentliga besluten främjas. Därmed yrkar jag bifall till utskottets hemställan. 089241104007 N 2010-01-01 00:00:00 255830 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09115/#anf125