<anforande>
<dok_hangar_id>2349379</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:114 Tisdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:556 om värnpliktiga unga företagare</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E3D57091-E6F8-4544-9C4E-498A2D911BEE</anforande_id>
<anforande_nummer>239</anforande_nummer>
<talare>Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! I ytterst få fall har man behövt utnyttja
maximitaket på 45 000 kr. Jag anser att 45 000 kr i
månaden knappast är någon blygsam ersättning.
Den är närmast det dubbla, fru talman, mot vad en
riksdagsledamot tjänar. Jag kan inte vara med om
att man tar bort taket helt och hållet. Under det
glada 80-talet fanns det, som Pehr Löfgreen väl vet,
unga män och kvinnor som tjänade miljoner i
veckan. Jag tvivlar på att staten rimligtvis skulle
behöva eller ens vilja kompensera detta.
Näringsbidraget för värnpliktiga utgör i praktiken
inte något större problem enligt de erfarenheter
som vi har inom försvaret.
</anforandetext>
<intressent_id>037063714405</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255690</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09114/#anf239</protokoll_url_www>
</anforande>
