<anforande>
<dok_hangar_id>2349379</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:114 Tisdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:546 om konkurserna inom bostadssektorn</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>529C3101-16B0-43B2-9B18-075791F0AE3F</anforande_id>
<anforande_nummer>180</anforande_nummer>
<talare>SÖREN LEKBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Låt mig läsa innantill i
Fastighetsägareförbundets skrivelse till regeringen,
där man i klartext framhåller: ''En samlad
ekonomisk bedömning torde visa att samhällets
totala kostnader vida överstiger den besparing på
2,5 mdr kr på statsbudgeten som nedskärningen av
räntebidragen avser -- -- --.''

Varför vidtar man denna åtgärd i ett sådant här
läge? Det är ju att kasta pengarna i sjön. Varför
lyssnar inte regeringen på de enskilda boende, på
bostadsrättsorganisationerna, på SABO och på
Fastighetsägareförbundet? Varför omprövar man
inte detta beslut?

</anforandetext>
<intressent_id>0618583795602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255631</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09114/#anf180</protokoll_url_www>
</anforande>
