2349378 GH09113 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:113 Måndagen den 30 maj 1993/94 113 1994-05-30 00:00:00 Bygder och regioner i utveckling DAA22E4B-05C7-48AE-A0C8-FB59D1872045 49 PATRIK NORINDER (m) m Herr talman! Vi har nu debatterat i snart tre och en halv timme, och oundvikligen blir det en del upprepningar av argumenten. Det kan väl även från mig bli en del upprepningar. Det har varit en del roande inslag, där Laila Strid-Jansson från Ny demokrati och Hans Andersson har tävlat om vem som är mest opportunistisk. Något som jag hittills saknat i debatten är lantbrukets och de andra areella näringarnas roll i glesbygdsproblematiken. Det kanske inte är så förvånande att framför allt socialdemokraterna inte har fört den debatten. Jag skulle närmast vilja likna den socialdemokratiska politiken på det området vid åtminstone en smärre katastrof. I kompletteringspropositionen vill man bl.a. införa skatter på mineralgödsel och växtskyddsmedel, något som skulle drabba lantbruket med 450 miljoner. För skogsbruket vill socialdemokraterna införa en skogsbruksavgift om 2 o/oo av det taxerade skogsbruksvärdet, motsvarande ytterligare ungefär 300 miljoner kronor. Lägg därtill att Socialdemokraterna motsätter sig de för landsbygden så viktiga skattebesluten om avskaffande av förmögenhetsskatt på arbetande kapital, återinförande av viss kvittningsrätt samt införande av s.k. periodiseringsfonder, så att det blir möjligt att samla från goda till dåliga år utan att drabbas av negativa skatteeffekter. Dessutom för Socialdemokraterna en spannmålspolitik som omöjliggör en uthållig spannmålsodling för andra områden än de mest bördiga slättbygderna i södra Sverige. Jordbruksutskottets ordförande Margareta Winberg driver ett hårt motstånd mot EU och de fördelar som svenskt jordbruk får därigenom. Lägger man ihop allt detta är den socialdemokratiska politiken på de areella näringarnas område ett allvarligt hot mot möjligheterna att hålla landsbygden levande. Jordbruksutskottet har i ett yttrande till arbetsmarknadsutskottet föreslagit att det nya lantbruksstödet för investeringar i jordbruksföretag skall gälla i glesbygdsområden i hela landet. Jordbruksutskottet pekar på att vid ett eventuellt EU-inträde är EG:s stöd till de mindre gynnade områdena, s.k. less favoured areas, som ligger utanför stödområdena, av särskilt intresse. Jag sympatiserar med tanken att stödet skall kunna gälla hela landet. Skogsbygderna och stora delar av mellanbygderna i södra Sverige har förhållanden som liknar dem inom nuvarande stödområden. Denna fråga bör, enligt min mening, aktualiseras då Sveriges ställningstagande i EU-frågan har klarnat. För närvarande anser jag att landsbygdsstödet enligt regeringens och arbetsmarknadsutskottets förslag skall gälla, dvs. stödet skall endast gå till jordbruksföretag som omfattas av det särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige samt till kombinationsverksamhet i jordbruket i övriga delar av landet. Ett av regeringens övergripande mål för regionalpolitiken är att öka den enskildes möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Detta är en målsättning som har tagits upp av tidigare talare. Jag är övertygad om att de flesta ställer sig bakom den. För mig som moderat är det en självklarhet att för att vi skall uppnå detta mål fordras en klart marknadsekonomiskt inriktad politik som syftar till att skapa goda förutsättningar för ett rikt och allsidigt företagande. Det förvånar mig att Socialdemokraterna för en så företagsfientlig politik som man gör. Genom förslag som innebär skattehöjningar på ungefär 80 miljarder de kommande åren hotar man nu den uppgång i sysselsättningen som är klart dokumenterad. Detta skulle drabba glesbygden. Herr talman! Som jag flaggade för vill jag också beröra Norrlandsfonden. Den har, som påpekas i propositionen, en stor betydelse för utvecklingen av näringslivet i norra Sverige. Efter vad jag har erfarit har fonden fungerat mycket bra. Det är därför min förhoppning att den kommer att bli en viktig tillgång för näringslivet i Gävleborgs län, till vilket utskottet nu föreslår att verksamheten utvidgas. Gävleborgs län är hårt drabbat av arbetslöshet, och fondens medel kommer säkert att bidra till en ökad sysselsättning och företagsamhet inom länet. Om den förstärkning som fonden får om 300 miljoner kronor kommer att vara tillräcklig får framtiden utvisa. Utvärdering av fondens utvidgade verksamhet får ge vid handen om ytterligare kapitaltillskott är nödvändigt. Herr talman! Jag kommer från landsbygden i södra Hälsingland. Vi har för närvarande utomordentligt stora arbetslöshetsproblem, en situation som vi för övrigt delar med många andra regioner i Sverige. Vi har bland de högsta arbetslöshetstalen i landet. Trots det märker jag en påtaglig optimism inför framtiden. Människor ser möjligheter och börjar få tillbaka sin tro på företagsamhet och arbete. Det är inte bara i mina trakter som jag möter denna optimism, utan också på andra orter i Sverige som jag besöker. Jag tror att det till stor del beror på en ändrad attityd till företagande och speciellt den privata näringsverksamheten. Det är inte längre något negativt i att skapa och driva enskilda företag. Det är inte längre suspekt att visa vinst i ett företag. Den övervinstdebatt som fack och socialdemokrati drev och som utmynnade i försöken att ta över privata företag med hjälp av löntagarfonder, hoppas jag nu är förpassad till historiens skräpkammare, som ett fullständigt socialistiskt misslyckande, Vad vi behöver är vinstgivande företag som har möjlighet att expandera och skapa nya arbetstillfällen. Många av dessa företag kommer vi att finna i glesbygden och på landsorten. Med hjälp av modern kommunikationsteknologi och högteknologi kommer de att finnas ute i bushen, där jag befinner mig. Den 16 juli inviger bl.a. statsrådet Görel Thurdin och generaldirektör i Lantmäteriverket Sture Norberg en digitalisering av Lantmäteriets äldre kartor genom automatisk scanning i Segersta Telestuga. Segersta är en liten ort i Hälsingland. Jag tycker att det är en mycket fin illustration av vad människor kan åstadkomma i glesbygden. Vi kommer att se mycket av detta, inte bara i Norrland utan i hela Sverige, såväl i mörka Småland som i skogarna i Värmland -- om nu Småland är så mörkt. Viktiga förutsättningar för ökat företagande i glesbygden är naturligtvis även regeringens satsningar på infrastruktur, ett område som försakades under 1980-talet. Genom ett EU-medlemskap kommer även glesbygdens möjligheter att öka. Vi kommer att befinna oss i gemenskapen tillsammans med stora delar av Europa, inte utanför. Mörka moln som tornar upp sig finns dock inom synhåll: en företagsfientlig socialdemokratisk politik och ett nej till ett medlemskap i EU. Enligt mitt sätt att se är detta två skräckscenarion, och jag hoppas att vi kommer att slippa se dem till hösten, så att den vändning i utvecklingen som nu inletts vad gäller arbetstillfällen och tillväxt kommer att fortsätta. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till res. 30 samt i övrigt till utskottets hemställan. 023451344303 N 2010-01-01 00:00:00 255362 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09113/#anf49