<anforande>
<dok_hangar_id>2349378</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09113</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:113 Måndagen den 30 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>113</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-avtalet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7946C005-CFE1-44CD-8948-F23EE3249477</anforande_id>
<anforande_nummer>107</anforande_nummer>
<talare>PÄR GRANSTEDT (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det var litet synd att Hans Andersson
inte ville gå in på vad Vänstern egentligen menar
med omförhandling av EES-avtalet. Jag har
förstått att det är Vänsterns stora alternativ i EU-
debatten, men ingen vet egentligen vad Vänstern
menar med detta och vilket slags avtal man
egentligen tänker sig.

Tydligen är det fråga om något slags idealavtal, där
vi får EES-avtalets alla fördelar, har samma
inflytande som om vi vore fullvärdiga medlemmar
men ändå har lika stor självständighet som om vi
inte ens omfattades av EES-avtalet. Det verkar
vara något sådant som man är ute efter, och var och
en förstår då att detta bara är ett stort
illusionsmakeri. Jag tycker att det är synd, eftersom
vi behöver en seriös debatt om olika alternativ för
den händelse att det inte blir ett medlemskap.

Jag håller däremot med om vikten av att vi har en
väl fungerande demokratisk process när vi hanterar
EES-frågor. Den process som vi skall ha i
riksdagshanteringen är den normala
riksdagsprocessen, dvs. att lagstiftningsärendena
kommer som propositioner till riksdagen och
behandlas i alla berörda fackutskott innan de
avgörs här i kammaren. Det har nu varit
svårhanterligt på grund av den stora mängden, men
det är något som rimligen inte kommer att
upprepas, utan ärendena skall nu komma till
riksdagen i den takt som de passerar EES-
kommittén och regeringskansliet.

Det gör att det rimligen bör vara fullt möjligt att
hantera detta i normal riksdagsordning framöver.
Grundproblemet, som vi inte kommer runt, är att
vi inte kan göra våra egna varianter. Vi har att anta
eller förkasta de förslag som föreläggs oss. Om vi
förkastar dem, innebär det att vi successivt
urgröper EES-avtalet. Det ger en begränsad
handlingsfrihet.

EES-avtalet står förvisso på egna ben. Hade vi inte
alternativet medlemskap att räkna med, skulle vi ha
fått lov att leva med EES-avtalet. Det är mycket
viktigt för oss. Nu finns det ett demokratiskt bättre
alternativ som står till vårt förfogande, nämligen att
bli fullvärdiga medlemmar. Då bör vi välja det. Det
tillgodoser de önskemål ur demokratisk synpunkt
som bl.a. Vänstern har pekat på, där EES-avtalet
skapar problem.
</anforandetext>
<intressent_id>0470593486100</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255420</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09113/#anf107</protokoll_url_www>
</anforande>
