2349378 GH09113 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:113 Måndagen den 30 maj 1993/94 113 1994-05-30 00:00:00 Ändringar i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-avtalet 0123335E-AF28-4923-B169-3E4CF0B805CC 103 PÄR GRANSTEDT (c) c Herr talman! Låt mig börja med att påminna om att EES-avtalet är mycket viktigt för Sverige. Det gör att vi, liksom övriga EFTA-länder med undantag av Schweiz och Liechtenstein, är med i den inre marknad som har etablerats i Västeuropa. Det gör att vi kan handla på den västeuropeiska marknaden på någorlunda lika villkor med länder och företag som finns inom den europeiska unionen. Det finns fortfarande skillnader. Det finns fortfarande vissa handikapp kvar för svenska företag, men i viktiga delar innebär EES-avtalet ändå möjligheter till konkurrens på lika villkor. Det är kanske också viktigt att säga att detta är betydelsefullt för företag som är verksamma i Sverige. Ibland brukar man påminna om att våra storföretag redan finns i EU. Det är ju riktigt. Men för de produktionsenheter som är verksamma i Sverige är det viktigt att vi tar bort olika typer av byråkratiska hinder för handel och samverkan med övriga Västeuropa. Det är viktigt att vi finns med på den inre marknaden. Det är viktigt att EES- avtalet fungerar väl och smidigt. När det är sagt vill jag också instämma i att det finns bekymmer, precis som har framförts från Vänsterpartiet. Nackdelen med den lösning som EES-avtalet innebär är ju att vi måste ha en gemensam lagstiftning för hela detta område, men vi deltar inte fullt ut i den beslutsprocess som leder fram till den gemensamma lagstiftningen. Vi finns inte med i de viktigaste beslutsinstanserna, i EU:s ministerråd, i EU-parlamentet och det finns inga svenskar i EU-kommissionen osv. Den situation som riksdagen står inför vid det här tillfället är litet speciell. Den kommer rimligen inte att upprepas. Att vi har fått en så oerhörd anhopning av lagstiftningsärenden beror på den förhandlingsteknik som man hade. Man satte en ''deadline'' för vilken lagstiftning som skulle tas med i huvudavtalet. All lagstiftning som kommit därefter har nu samlats i den proposition som vi skall behandla just nu. Detta har naturligtvis skapat ett speciellt läge. Det hela förvärrades av att EES-avtalets förverkligande försenades genom en utdragen och besvärlig ratifikationsprocess. Det gick ett år mer än vad man hade tänkt sig. Därför får vi plötsligt en stor bunt på riksdagens bord. Det är två och ett halvt års EES-lagstiftning. Det är ett orimligt förfaringssätt. Men att å andra sidan, som Vänstern vill, återremittera det här och komma igen i ett antal propositioner i höst innebär att viktiga delar av EES-avtalet förblir ur spel fram till dess att vi har kunnat gå igenom den här apparaten. Det vore ganska skadligt för Sverige. Vi står här i en litet kärv valsituation. Vill vi att EES-avtalet skall fungera väl och fungera nu måste vi anta den här gemensamma lagstiftningen. Vill vi ha den omsorgsfulla process, när det gäller hanteringen, som vi egentligen borde ha får vi acceptera att EES-avtalet inte kommer att fungera på ett tillfredsställande sätt i ytterligare ett halvår. Jag tror att det vore mycket olyckligt. I synnerhet som de frågor som ligger i propositionen trots allt knappast är av den arten att de motiverar ett stort uppskov. Herr talman! Det finns naturligtvis ett kvarstående principiellt problem som vi får hantera även fortsättningsvis. När väl en ny lagstiftning för den inre marknaden har passerat EU:s och EES organ och kommer på riksdagens bord är riksdagens valfrihet när det gäller hanteringen inte särskilt stor. Det gäller att anta eller förkasta de regler som har antagits i EES-kommittén. Om vi antar dem är allting frid och fröjd. Om vi förkastar dem innebär det att vi eroderar EES-avtalet. Om det sker för ofta upphör EES-avtalet att fungera. Därför upplever många av oss inte EES-avtalet som en bra långsiktig lösning ur demokratisk synvinkel. Det är därför som vi anser att det är viktigt att Sverige tar ett steg vidare och blir fullvärdig medlem i den europeiska unionen. Det medlemskapet innebär att vi finns med i de viktigaste beslutsinstanserna och att vi finns med i hela den lagstiftningsprocess som leder fram till de gemensamma reglerna. Då är vi inte längre i en situation där vi i efterhand har att anta eller förkasta något som andra i praktiken har beslutat om och där vi är nödda att anta det mesta om vi vill att EES-avtalet skall fortsätta att gälla och att Sverige skall kunna fortsätta att delta i den inre marknaden. EES-avtalet är en bra övergångsordning. EES- avtalet skulle också vara godtagbart som något slags näst bästa lösning om medlemskapet inte stod till buds för oss. Men om vi vill ha en fullvärdig demokratisk hantering av de bestämmelser som skall gälla också i Sverige är medlemskap den väg som vi bör använda. Herr talman! Jag vill yrka bifall till hemställan i utskottets betänkande. 0470593486100 N 2010-01-01 00:00:00 255416 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09113/#anf103