2349375 GH09110 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:110 Onsdagen den 25 maj 1993/94 110 1994-05-25 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning C7376160-9517-4A19-9019-9692FBDCB81D 7 Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c) c Fru talman! Ytterligare några ord om polemiken mellan KU:s ordförande och statsministern. Jag tycker nog att det är litet skillnad mellan att skicka en spion till KU:s kansli för att rota i arkivet eller för att se efter hur det är upplagt och att skriva ett brev till KU. Ert brev till KU har vi ju också behandlat på det sätt som vi brukar behandla brev till KU. Även om ingen vill engagera sig finns brevet upptaget på listan för bordläggning. Jag föreställer mig att det sedan behandlas på samma sätt som andra brev. Jag markerar gärna, om ordföranden vill det, att jag på samma sätt som ordföranden självfallet inte tycker att regeringen skall lägga sig i hur KU sköter sitt arbete. Men denna fråga har ju, vilket alla som känner till den vet, helt andra och mer fluffiga dimensioner. Ordföranden säger att de båda reservationer som vi varit tvungna att avge är nonchalanta. Mot vem är de i så fall nonchalanta? Vi har ju medverkat till att dessa frågor har blivit utomordentligt väl utredda. Vi har anordnat utfrågningar i mängd, och kansliet har utfört ett beundransvärt arbete när det gällt att reda ut vad som verkligen har skett. Detta återfinns ju i reciten, som vi är ense om. Den faktabeskrivning som där finns behöver vi naturligtvis inte upprepa i våra reservationer. Därför förstår jag inte vad utskottets ärade ordförande menar när han talar om nonchalans i de båda frågorna. Vi har minsann inte nonchalerat dem utan gått igenom dem oerhört noggrant, alla tillsammans, och kommit till slutsatsen att det inte finns någon som helst konstitutionell grund för kritik. Eftersom många hänger upp sig på orden konstitutionell kontroll vill jag tillägga att det inte heller utifrån andra aspekter finns någon anledning till kritik i dessa båda fall. När det gäller JAS-olyckan, som naturligtvis var beklaglig, var beslutanderätten i frågan delegerad. Försvarsministern hade inte beslutanderätt i en fråga av detta slag. Om försvarsministern hade ingripit i frågan hade det snarare varit fråga om ministerstyre, och då hade vi från konstitutionsutskottets sida av den anledningen varit som hökar på försvarsministern. 0213606215200 N 2010-01-01 00:00:00 254951 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09110/#anf7