2349375 GH09110 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:110 Onsdagen den 25 maj 1993/94 110 1994-05-25 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 1828E13E-90F1-4462-9F45-0625F4883F5C 64 HANS GÖRAN FRANCK (s) s Herr talman! Jag vill till att börja med anknyta till tredje vice talmannens eget yttrande i dag i början av debatten, där han talade om att just frågor om krigsmaterielexport är känsliga, vanskliga och viktiga. Det är ju därför av stor betydelse att det sker en ingående och grannlaga prövning av dessa ärenden. Utskottet har ju, som Ola Karlsson sagt, kommit fram till den slutsatsen att inte framföra någon kritik och anmärkning i det här ärendet, men det har ändå från utskottets sida gjorts en bestämd markering. I slutet av utskottets skrivning uttalas: ''Enligt de nya riktlinjer som riksdagen antog år 1992 -- -- -- står det inte i samklang med svensk utrikespolitik att samarbeta på krigsmaterielområdet med stater som grovt och på ett systematiskt sätt förtrycker de mänskliga rättigheterna. Denna princip innebär en skärpning i förhållande till tidigare riktlinjer, enligt vilka den direkta användningen av den aktuella materielen för undertryckande av mänskliga rättigheter tillmättes viss betydelse.'' Det är nu fråga om att inte samarbeta med eller exportera vapen till länder där det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Utskottet skriver vidare: ''Enligt utskottets mening är det av största vikt att regeringen i sin bedömning av situationen i ett land som kan bli mottagare av krigsmaterielexport fäster stor vikt vid respekten för de mänskliga rättigheterna. I denna bedömning har enligt utskottets mening den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden en viktig roll.'' Det här uttalandet har tillkommit mot bakgrund av vad som förekommit i ärendet och att det fanns anledning att göra denna markering. Den instämmer jag i, men därutöver har jag ansett att vad som förekommit i ärendet ger anledning till att utvidga yttrandet. Jag fäster i det här sammanhanget avseende vid att utrikesutskottet inte bara har talat om systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter utan om omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och att tillämpningen av mänskliga rättighets-rekvisitet skall ske med iakttagande av stor restriktivitet. I det här fallet skiljer man mellan vanlig krigsmateriel och övrig krigsmateriel, men det mänskliga rättighets-rekvisitet gäller i fråga om såväl vanlig krigsmateriel som övrig krigsmateriel. Eller hur, Ola Karlsson? När det gäller Indonesien finner jag det viktigt att göra de markeringar som jag har gjort i det särskilda yttrandet, framför allt med hänsyn till att det har aviserats om att utförsel av krigsmateriel kan komma att ske inom ett eller flera år. I anledning av att man här har en i viss mån förändrad attityd, tycker jag att det är viktigt med inte bara den markering som har gjorts från utskottets sida utan att verkligen påtala att regeringen måste noggrant tänka över saken, innan definitiva beslut fattas. Vad sedan gäller Gulfstaterna är det ju riktigt att det där nu inte förekommer vare sig yttre eller inre väpnade konflikter. Däremot förekommer det omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter i praktiskt taget alla de länderna. Det är därför som det finns all anledning -- och med samma skärpa som när det gäller Indonesien -- att varna för att bedriva export av krigsmateriel på ett sätt som kan komma i strid med vad riksdagen har beslutat efter utlåtande från utrikesutskottet. Den förklaring som jag har till att frågorna inte behandlas på det strikta sätt som jag anser vara nödvändigt är att krigsmaterielinspektören Sven Hirdman tolkar riksdagsbeslutet på ett sätt som jag inte tycker är riktigt. Han har formulerat vissa tillägg om hur exportkriteriet om mänskliga rättigheter skall tillämpas och nämnt att kränkningarna måste vara nationellt sanktionerade av regeringen och att man måste ta ''kulturella'' hänsyn. ''Kulturella'' vill jag verkligen sätta inom citationstecken, eftersom det rör sig om mycket avskyvärda metoder som tillämpas i vissa av de här länderna. Dessa tillägg har inte stöd i riksdagens riktlinjer, som säger att mänskliga rättighets- rekvisitet, som jag tidigare nämnde, skall tillämpas med särskild restriktivitet. 0913695315308 N 2010-01-01 00:00:00 255008 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09110/#anf64