2349375 GH09110 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:110 Onsdagen den 25 maj 1993/94 110 1994-05-25 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 1470DB74-056E-4811-A5CC-43A7788C9954 43 HENRIK S JÄRREL (m) m Herr talman! Bakom årets granskningsbetänkande står, precis som fallet varit många tidigare år, ett i huvudsak enigt konstitutionsutskott. Men det finns faktiskt några frågor och några granskningsärenden där meningarna skiljer sig åt. Ett sådant ärende är Vissa frågor med anknytning till JAS-projektet. Jag kan, herr talman, inte frigöra mig från misstanken att Socialdemokraterna, som med begagnande av ordförandens utslagsröst har skrivit utskottets betänkande gör detta mot bakgrund av att vi i år har valår och att det om möjligt gäller att på något sätt profilera sig gentemot regeringen. Kanske, herr talman, kan också det förhållandet i någon mån ha spelat in att landets nuvarande försvarsminister dessutom råkar vara före detta ledamot av konstitutionsutskottet och vice ordförande av detsamma. Under sin tid i utskottet har han deltagit i att rannsaka ett och annat socialdemokratiskt statsråd. Det går inte att tolka årets granskningsbetänkande i denna del på annat sätt än att man har försökt att haka upp sig på mycket svag saklig grund, försökt klamra sig fast vid det halmstrå man möjligen kan finnas i den här frågan. Utskottet har haft att efter socialdemokratisk anmälan granska ''huruvida det i försvarsdepartementet har funnits kunskap eller misstankar om någon omständighet som har varit ägnad att ge anledning till tvekan om flyguppvisningen borde genomföras. Undersökningen bör också avse försvarsministerns eventuella åtgärder eller visad passivitet.'' Det som avses är det olycksaliga haveriet med det första serieflygplanet som levererades 1993 och som störtade, som alla och envar erinrar sig, den 8 augusti 1993 i samband med Stockholm Water Festival. Skall man tolka socialdemokraternas syn på denna fråga förväntar de sig att försvarsministern uppenbarligen skall vara flygingenjör, flygtekniker och flygmekaniker för att själv kunna ta ställning till huruvida ett flygplan skall anses luftvärdigt eller icke. Konstitutionsutskottets ordförande sade i morse, i den inledande debatten med anledning av årets granskningsbetänkande från KU, att de borgerliga slarvar med JAS-fakta, nobbar dem och inte tar dem på allvar. Jag skulle vilja säga att det vore mycket klädsamt om socialdemokraterna hade tagit den här frågan på allvar i stället för att nu ägna sig åt ett vad jag skulle vilja kalla nys i denna fråga. Herr talman! Vilka kunskaper fanns om det första serieflygplanets tekniska status? De största tekniska osäkerheterna angavs beröra styrsystemet, inklusive styrspaken. Det här rörde sig alltså om det första serieflygplanet. Det skulle vara utrustat med prototyper i fråga om elektronikenheten och styrspaken. Men enligt Materielverket var avvikelserna med undantag för systemfunktionerna sannolikt ej prestandanedsättande för flygplanets inledande användning. Vidare konstateras att det vid utvärderingarna visade sig att styrspaken ännu inte hade fått optimal utformning och funktion. Styrsystemet hade under genomförd flygverksamhet haft en hög tillförlitlighet i apparatfunktionen, och vid leveransen av det här flygplanet, 39.102, hade det en status som visserligen var lägre än den överenskomna, men dock tillräcklig för att medge att det kunde mottas. Enligt haverikommissionen måste de angivna faktorerna balanseras så att ett säkert system erhålls. Svårigheten är här att göra balansen så att systemet blir säkert samtidigt som tillräckliga prestanda uppnås. Haverikommissionen konstaterar att möjligheten fanns att plan 39.102 kunde överstegras. Marginalen härför bedömdes dock som tillräcklig. Bedömningen grundades på att en förare inte styr så att det uppstår en situation där faktorernas sammanlagda effekt medför överstegring och risk för haveri. Nå, vilken inställning har Försvarsdepartementet i denna fråga? Jo, säger man därifrån, bedömningar som rör rent tekniska eller militära aspekter måste enligt promemoria från den 2 december 1993 överlåtas åt dem som är sakförståndiga på dessa områden. Utgångspunkten måste vara att regeringen kan förlita sig på den tekniska och militära expertis som anförtros uppgifter inom JAS-projektet. Det är typiska myndighetsuppgifter att godkänna ett flygplan eller att ge tillstånd till eller eljest besluta om flyguppvisningar. Det har inte varit Försvarsdepartementets sak att i detta fall befatta sig med dessa frågor. Det har inte heller inom departementet funnits uppgifter om tekniska problem av sådan betydelse i sammanhanget att man bort kunna förutse risken för ett haveri. Kunskaper om att planet i vissa lägen kunde överstegras har inte funnits i departementet. För departementet och för försvarsministern har inte annat varit känt än att planet fungerade i vanlig ordning. Försvarsminister Anders Björck har också deklarerat att han inte haft anledning att ifrågasätta myndigheternas bedömning i luftvärdighetsfrågan. JAS-kommissionen har enhälligt konstaterat att det inte fanns någon anledning att inte låta flygplanet flyga. Försvarsministern delar därvid kommissionens uppfattning. Vidare konstaterar försvarsministern att haverier inte varit ovanliga när nya flygplansprojekt varit under utveckling. Haverier inträffade t.ex. med J 29 Tunnan 30 gånger. A 32 Lansen hade tre utvecklingshaverier, medan J 35 Draken hade 25 haverier. Den 26 mars 1993 fastställde chefen för flygvapnet ett s.k. produktionsverk avseende deltagande i flygdagar och utställningar. Försvarsdepartementet hade för kännedom fått två exemplar härav. Det framgick att flyguppvisning skulle äga rum vid Stockholms vattenfestival den 8 augusti 1993, men något JAS-flygplan nämns inte bland de flygplan som skulle delta i uppvisningen. Vidare skulle enligt beslutet flyguppvisningar äga rum på flygvapnets s.k. huvudflygdagar den 28 och 29 augusti 1993 vid Upplands flygflottilj i Uppsala. Där skulle däremot ett JAS 39 Gripen medverka enligt beslutet av flygvapenchefen. Den 1 juli 1993 uppdrog chefen för flygvapnet åt Skaraborgs flygflottilj att planera och genomföra en begränsad flyguppvisning med JAS 39 den 8 augusti 1993 vid Stockholms vattenfestival samt vid Upplands flygflottilj den 28 och 29 augusti. Det antecknades också att deltagande i flyguppvisning med JAS 39 tills vidare är mycket restriktivt. Flygvapenchefen har inför utskottet uppgivit att han såvitt han kan erinra sig inte informerat försvarsministern om beslutet den 1 juli 1993 om att JAS-planet skulle delta i uppvisningen i Stockholm den 8 augusti eller att han eljest diskuterade ämnet med någon annan på Försvarsdepartementet. Varken Försvarsdepartementets ledning eller någon för JAS-projektet ansvarig tjänsteman på departementet har känt till att JAS 39 Gripen skulle förevisas under Vattenfestivalen i Stockholm den 8 augusti 1993. Försvarsminister Anders Björck har inte haft kännedom om JAS-planets deltagande i flyguppvisningar vare sig i Stockholm eller i Uppsala. Även om han hade haft sådan kännedom anser han att han inte hade med saken att göra. Enligt försvarsministern var regeringen visserligen oförhindrad att ingripa, men försvarsministern anser och ansåg att flyguppvisningar är en fråga för vederbörande myndigheter att ta ställning till. Herr talman! I den socialdemokratiska skrivningen sägs det att utskottet delar uppfattningen i Försvarsdepartementets promemoria från den 2 december 1993 om att frågor som att godkänna flygplan för flygning och att besluta om flyguppvisningar är typiska myndighetsuppgifter. Det yttersta ansvaret, säger man dock, för de regler som myndigheterna har att tillämpa och för att frågorna handläggs med erforderlig omsorg och kompetens ligger på regeringen. Det kan vi väl inte bestrida. Herr talman! Från den borgerliga majoritetens sida, med stöd av försvarsministerns inställning i själva sakfrågan, anser vi att det faktiskt ankommit på de ansvariga myndigheterna att godkänna flygplanet för flygning och att ta ställning till flygplanets deltagande i flyguppvisningar. Varken försvarsministern eller Försvarsdepartementet har således haft att ta ställning i dessa frågor. Utredningen ger inte heller vid handen att det i Försvarsdepartementet har funnits uppgifter om tekniska problem av betydelse i det här sammanhanget. Haveriet med JAS-planet i Stockholm den 8 augusti 1993 kan således inte föranleda något ifrågasättande av Försvarsdepartementets verksamhet eller försvarsministerns tjänsteutövning. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 5 och avslag på utskottets förslag i motsvarande del. 0857394544302 N 2010-01-01 00:00:00 254987 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09110/#anf43