2349375 GH09110 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:110 Onsdagen den 25 maj 1993/94 110 1994-05-25 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 5FD883E9-3346-4C45-9F7E-8872A39017F1 21 ELVY SÖDERSTRÖM (s) s Herr talman! Jag kommer i mitt anförande att beröra tre områden i den administrativa granskningen. Det gäller författningsutgivningen, riksdagens skrivelser och förekomsten av konsekvensanalyser i regeringens propositioner. Jag vill inledningsvis understryka att jag anser att just detta arbete är av stor betydelse för demokratin och riksdagens arbete. Dessa ärenden skapar inte rubriker i tidningar, radio eller TV, men för vårt fortsatta arbete i Sveriges riksdag är de av utomordentligt stor betydelse. Utskottet har, som sagt, granskat regeringens författningsutgivning under 1993. Årets granskning har visat att antalet författningar som har utkommit mindre än två veckor före ikraftträdandet, i jämförelse med år 1992, har minskat från 49 % till 34 %. Utskottet har noterat denna minskning men vill samtidigt framhålla att antalet sent utkomna författningar fortfarande är alldeles för stort. Det sade också Ingvar Svensson i sitt anförande. Det gäller för oss att hålla tummen i ögat på regeringen i detta avseende, och det gäller att sätta stopp så att detta inte rakar i höjden igen. Under 1993 skickade regeringen också ut 33 s.k. rättelseblad till tidigare utkomna författningar. Det skall jämföras med att man skickade ut 17 rättelseblad under 1992, vilket bara det är alldeles för många. Författningsarbetet måste bedrivas med en sådan omsorg att behovet av rättelser minimeras. Av bil. A 4.2 framgår det också att 65 % av Utbildningsdepartementets författningar har utkommit mindre än två veckor före ikraftträdandet. Det är anmärkningsvärt, herr talman. Det är på tok för många. Jag tror att vi måste sätta utbildningsminister Per Unckel och statsrådet Beatrice Ask på skolbänken så att det blir bot och bättring på Utbildningsdepartementet. Herr talman! När det gäller riksdagens skrivelser vill jag understryka vikten av att det görs en uppföljning av riksdagens beslut. Det är viktigt för riksdagen och utskotten. I detta arbete har regeringens skrivelser också en viktig funktion. Där skall man redovisa hur man arbetar med de skrivelser som man har fått från riksdagen. Jag vill särskilt belysa två av skrivelserna, som även har varit föremål för en särskild granskning. Den första gäller regeringens handläggning av frågan om bevakning och säkerhet vid Statens konstmuseer. Ett enigt utskott har påtalat vikten av att riksdagens skrivelser till regeringen förs vidare till myndigheter och utredningar som berörs av riksdagens ställningstaganden. I riksdagens skrivelse 1991/92:350 om vapenfri tjänst som museivakt gav riksdagen till känna att denna fråga skulle utredas. Men den här skrivelsen kom aldrig till den sittande Pliktutredningen, utan den fastnade på Försvarsdepartementet. Det andra ärendet som jag vill belysa gäller regeringens handläggning av frågan om översyn av bestämmelserna om bostadsarrende. I riksdagens skrivelse 1990/91:194 gavs regeringen, med anledning av en motion av Sören Lekberg, till känna om en översyn av bestämmelserna om bostadsarrende i syfte att ge arrendeorganisationerna förhandlingsrätt. Inte förrän ärendet blev föremål för granskning i konstitutionsutskottet anmälde Justitiedepartementet att man tidigast under senare delen av våren skulle skriva direktiv för en större översyn angående arrendelagstiftningen. Utskottet säger i sin bedömning att man utgår från att regeringen under våren påbörjar detta arbete. Utskottet uttalar också enigt vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser utan alltför stor tidsutdräkt. Detta ärende har faktiskt blivit behandlat allt för sent. Det har nu gått tre år sedan regeringen fick skrivelsen från riksdagen. Man kan därför påstå att det har gått alldeles för lång tid. Det kan inte riksdagen acceptera. Det måste till en annan ordning, och framtida regeringar måste arbeta med riksdagens skrivelser på ett bättre sätt. Jag skall nu gå över till konsekvensanalyserna i propositionerna. Flera av utskottets ledamöter har berört detta. Jag vill börja med att läsa ett citat: ''Tillkomsten av en ny lag eller ändring i en bestående måste vara väl förberedd. Därmed bör lagarna få sådan kvalitet att snara ändringar inte blir nödvändiga. Då kan medborgare -- och rättstillämpande organ -- sätta sig in i vad den nya regleringen innebär. När lagar ändras hastigt blir resultaten ofta att de är illa förberedda och fungerar dåligt, att de skapar stora praktiska problem i samhället och slutligen att de skadar respekten hos medborgarna för lagar, myndigheter och ytterst lagstiftaren. Lagändringar till de enskildas nackdel får aldrig genomföras så hastigt att enskilda drabbas av rättsförluster. Det är nödvändigt att varje förslag till ny lag åtföljs av en ordentlig utvärdering av konsekvenser och kostnader för enkilda individer, företag och statsmakterna.'' Ni kanske undrar vem jag citerar. Jag skall be att få avslöja att jag citerar Sveriges statsminister. Detta sade Carl Bildt m.fl. i en riksdagsmotion 1990/91:K216 från den 16 januari 1991. Tyvärr verkar det här kravet inte gälla en regering ledd av statsminister Carl Bildt, för konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen tidigare granskat det här med konsekvensanalyser av våra lagförslag. Vid årets granskning har vi också funnit att det råder brist på konsekvensanalyser. Genom en del av övriga utskotts yttranden får man klart för sig att vissa propositioner har varit kemiskt rena från konsekvensanalyser. Årets granskning visar alltså på fortsatt stora brister. Det har föranlett ett enat utskott att uttala: ''Generellt anser utskottet att det finns utrymme för förbättringar.'' Av uppgifter inhämtade från Finansdepartementet framgår att regeringen för närvarande överväger och planerar ett antal åtgärder som skall resultera i både fler och bättre konsekvensanalyser. Med tanke på Carl Bildts motioner är det märkligt att de här övervägandena inte kom till stånd förrän konstitutionsutskottet påbörjade sin granskning. Eller var det så att Carl Bildt m.fl. inte avsåg borgerliga regeringar? Flera av riksdagens utskott har varit eniga i kritiken, som jag tidigare nämnde. Det framgår av bilagorna i årets granskningsbetänkande. Herr talman! Ännu en gång: Konstitutionsutskottets administrativa granskning är viktig för riksdagen och den är viktig för demokratin. 0813946968912 N 2010-01-01 00:00:00 254965 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09110/#anf21