<anforande>
<dok_hangar_id>2349375</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09110</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:110 Onsdagen den 25 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>110</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ränteskillnadsersättning vid förtidsuppsägning av konsumentkrediter, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>21C0E002-3430-4DC4-B6B1-72ED613DFE2C</anforande_id>
<anforande_nummer>129</anforande_nummer>
<talare>MARGARETA GARD (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill ännu en gång säga till Björn
Samuelson att det faktiskt är så att
bostadslåneinstituten har att låna upp sina pengar.
Det gör de. Beräkningar görs av räntan utifrån de
år som man har räknat med att låna ut pengar och
få in ränta på det. Det finns alltså en balans i detta.
När man gjorde det möjligt att förtidsinlösa lån
spräcktes den här balansen.

Instituten kan inte omedelbart låna ut till samma
ränta som de hade räknat med när de lånade ut till
den förra långivaren så att säga. Det uppkommer
då stora förluster. Det är inte lån på några miljoner
kronor som har förtidsinlösts, utan det är faktiskt
lån på mer än 100 miljarder kronor som har
förtidsinlösts. Därför rör det sig om oerhört mycket
pengar.

Jag är alldeles övertygad om att vi inte har givit
bankerna någon fördel här. I stället har vi helt
enkelt sett till att vi får ett lånesystem som fungerar
väl. Det är vad vi vill åstadkomma med detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0313166627901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>255073</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09110/#anf129</protokoll_url_www>
</anforande>
