2349375 GH09110 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:110 Onsdagen den 25 maj 1993/94 110 1994-05-25 00:00:00 Bostadsbeskattning 6B54C528-301E-4DD4-A3AA-41BEF9E862A6 116 INGA BERGGREN (m) m Herr talman! Bostadsbeskattning är temat för det här betänkandet. I ett antal motioner har väckts frågor om fastighetsskatten, dess utvidgning eller begränsning eller om ändring av detaljutformningen. Andra frågor som förekommer i betänkandet rör reparationer och byggmoms. Fastighetsskattefrågan är i allra högsta grad aktuell. För några veckor sedan lämnade Fastighetsskatteutredningen sitt slutbetänkande, Beskattning av fastigheter, del II -- Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. (SOU 1994:57). Utredaren föreslår att skattesystemet frikopplas från bostadsfinansieringssystemet. Vidare säger utredningen att fastighetsskatten bör slopas. Egnahem och bostadsrätter skall enligt förslaget beskattas enligt en schablon som bygger på bostädernas marknadsvärde. Förslaget går också ut på att man inför en rullande fastighetstaxering på så sätt att schablonintäkten justeras årligen fr.o.m. 1996. Det innebär att en schablonintäkt om 5 % av taxeringsvärdet tas upp till beskattning under inkomstslaget kapital. Man förslår att schablonintäkten tas ut från första året efter färdigställandet. Den nuvarande reduktionsregeln kompenseras genom motsvarande höjning av räntebidraget. I reservation 2 från Socialdemokraterna tar man upp detaljutformningen av fastighetsskatten. Där påtalas att fastigheter som är byggda åren 1991 och 1992 kommer att påföras fastighetsskatt tidigare än hus byggda 1989 och 1990. Där påtalas också att fastighetsägare som har brutet räkenskapsår missgynnas i förhållande till dem som beskattas per kalenderår. När det gäller det som Gunnar Nilsson tog upp vill jag säga följande. Jag föredrar att diskutera bostadspolitiken som helhet när riksdagen behandlar betänkanden från bostadsutskottet. Det gör jag gärna, även om Gunnar Nilsson nu kommer att lämna riksdagen. De tröskeleffekter som nuvarande system medför kan undvikas t.ex. genom att schablonintäkten tas upp redan från början. Även problemet med brutet räkenskapsår vid bostadsbeskattningen kan lösas i och med föreliggande förslag, som medger att schablonintäkten proportioneras. Hyresfastigheter bör enligt utredningsförslaget inte beskattas på annat sätt än annan näringsverksamhet, dvs. genom gängse regler för företagsbeskattning. Med en sådan modell löses de nuvarande problemen med infasningen av ny- och ombyggda bostäder i fastighetsskattesystemet. Proportioneringssvårigheter vid brutet räkenskapsår uppstår inte heller. I reserveration 1 av Ny demokrati föreslås att skattesatsen för fastighetsskatten skall sänkas från 1,5 % till 0,5 %, och i en meningsyttring från Vänsterpartiet anförs att basen för uttag av fastighetsskatt bör breddas, så att den även omfattar industrifastigheter och kommersiella lokaler, vilket vi nyss hörde Lars Bäckström argumentera för. Mot detta kan jag anföra att riksdagen så sent som 1993 beslutade om utformningen av fastighetsskatten. Det finns därför inte något skäl att ompröva det beslutet, speciellt inte just nu, då ett nytt förslag är ute för analys och prövning. I dagarna har på riksdagens bord också hamnat en departementspromemoria, i vilken föreslås att systemet med sexårsperioder för fastighetstaxeringen lämnas och att vi övergår till en rullande fastighetstaxering. Om ett sådant förslag genomförs undviker vi de kostnadspåfrestningar som språngvisa höjningar av taxeringsvärdena medför. Utredningsförslaget om fastighetsbeskattning och även departementspromemorian om rullande fastighetstaxering kommer att remissbehandlas i vanlig ordning, och remisstiden går ut i augusti. Med det här vill jag ha sagt att frågorna om fastighetsbeskattning av regeringen och majoriteten i riksdagen verkligen har ansetts vara mycket viktiga. Jag vill också peka på att riksdagen tidigare, genom yttranden respektive betänkanden från både bostads- och skatteutskottet, har påpekat exempelvis att proportionering av underlaget för fastighetsskatt för bostadsföretag uppmärksammas och att det finns starka skäl att finna en lösning i denna fråga. Ett annat exempel på uttalande har jag hämtat från skatteutskottets betänkande 1992/93:33, om taxeringsvärdena i attraktiva områden: ''Utskottet är medvetet om att en del taxeringsvärden upplevs orealistiskt höga och dåligt stå i överensstämmelse med dagens marknadsvärden. Därför förutsätter utskottet att regeringen noga följer dessa frågor och tar de initiativ som bedöms motiverade.'' I meningsyttringen från Vänsterpartiet anförs att taxeringsvärdena i attraktiva områden, exempelvis skärgårdsområdena, kan stiga mycket snabbt. De här höga taxeringsvärdena gör att fastighetsskatten kan överstiga avkastningsvärdet, och i vissa fall kan fastighetsskatten bli så hög att den bofasta befolkningen inte kan bära kostnaderna. Lars Bäckström talade i sitt anförande målande om detta. Vänsterpartiet menar därför att det behövs en översyn i den här frågan. Också Ny demokrati tar upp taxeringsvärdena i attraktiva områden och menar att problemet kan lösas genom att markvärdet begränsas till 100 000 kr för en normal villatomt. De nyss nämnda värderingsfrågorna och de därmed sammanhängande skattefrågorna ingår bland de frågor som Skärgårdsutredningen har att överväga. Förslag från utredningen väntas inom kort. Först då kan det vara relevant att ta upp de här frågorna. Vänsterpartiet anför också att de kommuner som har stor andel fritidshus bör kompenseras för de extra kostnader som ägarna till de här fastigheterna belastar kommunen med utan att de betalar skatt till kommunen. Dessa frågor ses över av den kommunalekonomiska kommittén, som skall utforma de skattebidrag som skall gälla fr.o.m. 1996. Dessutom har ju kommunerna vid sidan av statsbidragen möjlighet att ta ut avgifter för sina tjänster. Så några ord om reparation, om- och tillbyggnad, med anledning av reservation 4 av Ny demokrati. Reglerna om skattereduktion har tidsbegränsats till den 31 december 1994, och enligt majoriteten i utskottet bör reglerna inte ändras för den korta tid som återstår till dess. Enligt uppgifter från Riksskatteverket har för deklarationsåret 1993 ca 95 000 ansökningar om skattereduktion inkommit, de flesta från villaägare. Sammanlagd beviljad eller övervägd skattereduktion uppgår till ca 162 miljoner kronor. Ny demokrati anser i reservation 5 att en sänkning av byggmomsen till 12 % skulle ge rätt signaler till marknaden och skapa förutsättningar för en naturlig konkurrensmarknad. Detta förslag och även Ny demokratis modell för ROT-avdrag skulle jag vilja bemöta på följande sätt: Det finns tecken på återhämtning i Sverige. Antalet arbetslösa har minskat med ca 80 000 sedan början av året. Antalet anmälda lediga jobb ökar. Även inom byggbranschen minskar arbetslösheten. Att under sådana förhållanden ge ytterligare stimulanser, i vilken form det än vara må, anser jag inte vara rimligt. Efterfrågan på bostäder ökar och byggandet kommer i gång då människor bedömer sin situation som ekonomiskt stabil och de kan bära bostadskostnaderna fullt ut. En ordning med lägre byggmoms kommer också att kräva en omfattande kontrollapparat, antingen hos skatteförvaltningen eller inom bostadsbyråkratin. Det skulle gå stick i stäv mot uppfattningen att vi bör avskaffa byråkratiskt krångel, som Ny demokrati har uttryckt många gånger. Sammantaget kan med fog påstås att mycket är på gång. Flera av de frågor som tas upp i motioner som behandlas i det här utskottsbetänkandet kan sägas täckas in av de här relaterade utredningarna och översynerna. I avvaktan på remissbehandling och överväganden av de utredningar som redan har lagt fram förslag och de inom kort aviserade vill jag yrka bifall till utskottets hemställan i betänkandet SkU35 och avslag på samtliga reservationer och Vänsterpartiets meningsyttring. 0393332254704 N 2010-01-01 00:00:00 255060 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09110/#anf116