2349277 GH0911 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:11 Onsdagen den 20 oktober 1993/94 11 1993-10-20 00:00:00 Massmediefrågor m.m. C11DBD70-DC65-4F31-81B4-EA45AECBC2A2 29 CATARINA RÖNNUNG (s) s Herr talman! Tyvärr går debatterna om yttrandefrihet, KU2, och massmediefrågor, KU3, delvis in i varandra. Det hela kan verka en aning förvirrande för åhörarna. Herr talman! Jag vill yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen i detta betänkande vad avser reklam i radiomediet riktad till barn. Vi har redan framfört kritik mot detta vid två tidigare tillfällen, dels i samband med att beslut om privat lokalradio fattades, då vi för övrigt ansåg propositionen i dess helhet inte vara tjänlig som underlag för beslut i denna kammare, dels när regler för egensändningar av ljudradio i kabel fattades. I propositionen om privat lokalradio nämns över huvud taget inte reklam riktad till barn. Propositionen skall läsas så, att eftersom reklam riktad till barn inte berörs, skall detta vara tillåtet. Det är ett nog så försåtligt sätt att skriva propositioner på. Det finns ledamöter av denna kammare som anser att EG-direktivet och Europakonventionens regler för etermedier skall gälla i Sverige utan någon som helst inskränkning, trots att konventionen ger utrymme för varje land att göra inskränkningar i denna. Det är ju rent och skärt nonsens att -- som Harriet Colliander gör -- påstå att generella förbud är en orimlig inskränkning av informations- och yttrandefrihet och att detta inte hör hemma i ett öppet och demokratiskt samhälle. Det rör sig om enkla, banala säljbudskap på betald annonsplats. I värsta fall kan reklam ha motsatt verkan än till att vidga yttrandefriheten. Reklam tar tid från program som mer förutsättningslöst debatterar och belyser företeelser från olika infallsvinklar. Den kan göra människor så mätta på och uttråkade av reklamjinglar att de stänger av sin TV och väljer att inte lyssna på en speciell lokalradiostation. De borgerliga partierna struntar i att reklamen i det privatägda radiomediet riktar sig till barn, barn som kanske inte ens uppfattar eller kan skilja på vad som är konsumentupplysning och vad som är reklam. För oss är det självklart att reklam riktad till barn inte skall få förekomma, precis som det inte får förekomma i marksänd TV. Reglerna bör bli desamma i etermedierna. Jag har svårt att förstå utskottsmajoritetens uppfattning i frågan. Tror ni att ni gör barnen och deras föräldrar en tjänst, eller är det den sakrosankta marknaden som ni månar om på barnens bekostnad? Om leksaksmarknaden i sig kan mycket sägas, liksom om de indoktrineringsmöjligheter modell USA som finns, speciellt när det gäller elektroniska spel av olika slag, men det är en debatt för sig. Vår reservation utmynnar i att reklamens inverkan på barn skall utredas och att regeringen därefter skall återkomma till riksdagen. I ett särskilt yttrande vill vi också betona att vi lägger stor vikt vid att ägarkoncentrationen i medierna motverkas. För oss är mångfalden, att så många åsikter som möjligt får komma till tals, av vitalt intresse för demokratin. Här hemma har vi fattat beslut om att många lokala privatradiostationer skall inrättas. I Norge har det beslutats om att en rikstäckande reklamfinansierad privatradio skall få starta. Vem tror ni ägaren är? Jo, stormogulen i mediebranschen i egen hög person -- åtminstone med svenska mått mätt -- Jan Stenbeck. Här hemma har vi socialdemokrater kritiserat att sändningstillstånden har auktionerats bort till högstbjudande, med andra ord: att yttrandefrihet är detsamma som pengar. Från den statliga myndighetens sida skall inga som helst prioriteringar göras till förmån för mångfald och kvalitet. I den gamla arbetarstaden Norrköping ledde detta till att nydemokraternas starke man i fullmäktige fick det ena tillståndet. Det andra tillståndet gick också till honom genom ett bulvanköp. 0634320940409 N 2010-01-01 00:00:00 245631 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0911/#anf29