2349277 GH0911 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:11 Onsdagen den 20 oktober 1993/94 11 1993-10-20 00:00:00 Vissa yttrandefrihetsfrågor 8E485EC5-8FEF-4EEF-8527-1CAD74897404 21 HENRIK S JÄRREL (m) m Herr talman! Det vi nu har att behandla är vissa yttrandefrihetsfrågor som har uppkommit i anledning av den allmänna motionstiden 1992/93. Det handlar om ett antal motionsyrkanden. Här har av Hans Göran Franck framhållits att socialdemokraterna har en reservation till detta betänkande som går ut på att man vill förbjuda i princip all åsiktsreklam i radio- och TV-program. Det har nu inte utskottets majoritet funnit anledning att stödja. Det beror just på att det förekommer åsiktsreklamförbud och reklamförbud inom public service-verksamheten, dvs. inom Sveriges Radios ram. I radio- och TV-program som sänds av något av Sveriges Radios programbolag får varken åsiktsreklam eller annan form av reklam förekomma. Däremot föreligger inte något liknande förbud i satellitsända TV- och radioprogram. Orsaken till det är delvis att de frifinansierade radio- och TV- företagen skall ha möjligheten att kunna finansiera sin verksamhet med reklam, alldeles oberoende av om den är av åsiktskaraktär eller annan karaktär. Särskilt mycket åsiktsreklam har hittills inte förekommit. Det har förekommit viss reklam. Ett par politiska partier har visserligen sänt vissa åsiktsbudskap i TV 3 och i TV 5 Nordic. Det är riktigt. Men i någon större omfattning har detta inte ägt rum. Vidare kan man fråga sig om det är på det sätt som Hans Göran Franck hävdar, nämligen att åsiktsreklam av princip inte bör förekomma i etersända eller satellitsända radio- och TV- program. Hur skall vi hantera tidningarna i motsvarande mån? I tidningarna är det tillåtet att köpa utrymme för olika former av reklam. Det gör många olika grupper i vårt samhälle. Det är också en form av åsiktsreklam, ett köpt annonsutrymme. Man kan fråga sig hur konsekvensen blir om man skulle förbjuda åsiktsreklam även i tryckta medier. Sedan kan jag hålla med Hans Göran Franck om att det i etersänd public service-verksamhet vore olyckligt att släppa in reklam av vilket slag den än må vara. Vi har som sagt bestämmelser som reglerar det förbudet i Sveriges Radios programbolag. Det tror jag är till fyllest. Ny demokrati har också ett antal reservationer till det här betänkandet. Den första tar sikte på yttrandefrihetsgrundlagens reklamregel. Det är väl ingen hemlighet att vi i Moderata samlingspartiet var mycket tveksamma till att införa den generella bestämmelsen om möjlighet att införa reklamförbud genom vanlig lagstiftning. Men jag vill samtidigt till Harriet Colliander säga att förutsättningen för att vi över huvud taget -- efter många års utredande inom de politiska partierna -- skulle få en ny grundlag som reglerade just yttrandefrihetsfrågorna inom eterburna, eller skall vi säga elektroniska medier var just att vi fick en någorlunda stor samstämmighet mellan de i överenskommelsen deltagande partierna. Bland dem fanns också Moderaterna. När detta förslag diskuterades och antogs i riksdagen anmälde vi stor tveksamhet. Men vi tyckte ändå att det var värt priset att acceptera detta tills vidare för att över huvud taget få denna grundlag, som är ett steg i rätt riktning. Men vi är inte i alla stycken nöjda. Jag kan väl tillåta mig att inför kammaren kort redogöra för att vi från moderat sida faktiskt också har skrivit ett särskilt yttrande med anledning av just yttrandefrihetsgrundlagens reklamregel. Där säger vi att utvecklingen sannolikt går därhän, dels på grund av de vidgade europeiska integrationssträvandena, dels med anledning av att Sverige sannolikt står inför ett införlivande av Europarådskonventionen med svensk rätt. Detta leder sannolikt fram till att vi får en liberalare syn också på möjligheten att sända reklam rent generellt i medier. Då skulle den här regeln så småningom köksvägen, om uttrycket tillåts, bli överspelad av de nu nämnda skälen. Harriet Colliander och Ny demokrati har också en reservation som rör rätten till genmäle. Där har utskottets majoritet stannat för ett avstyrkande av det enkla skälet att den fråga som rör genmälesrätten är föremål för överväganden hos Radiolagsutredningen. Det finns ingen anledning att föregripa utredningen innan vi ser vad den kan komma fram till. Därför har utskottet avstyrkt denna begäran. Ny demokratis tredje och sista reservation är den som gäller jury i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål. Där har Harriet Colliander och Ny demokrati sagt att man avstår från att yrka bifall till densamma. Jag kanske inte närmare behöver kommentera den reservationen, herr talman. 0857394544302 N 2010-01-01 00:00:00 245623 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0911/#anf21